En hätsk polariserad debatt gagnar ingen

”Varför betedde de sig som monster? De betedde sig avstängt, omänskligt, robotaktigt.” Så skrev regissören Lukas Moodysson i Sydsvenskan i söndags apropå kaoset i Malmö där poliser bland annat anklagats för övervåld och lögner, skriver Lena Nitz på SVT-Debatt.

En sådan beskrivning av polisen är smärtsam och oroande att läsa. Orättvis? Ja, både poliser och andra på plats beskriver bilden som långt mer komplicerad än så. Vår bild är att dialogpoliserna på Linnégatan arbetade hårt med att försöka kommunicera med motdemonstranter som inte ville lyssna alls. Moodysson stannar dock vid att beskriva sin upplevelse, vilket jag har respekt för. De senaste dagarnas mediedebatt har på flera håll uppvisat ett både osakligt och osmakligt tonläge. Åsikter presenteras som fakta och många förutsätter onda avsikter bakom handlingar som sker under extremt stark press och stress. Det är djupt olyckligt och för oss bara längre från lösningar.

Jag lyfter Moodyssons text därför att den bild av polisen som han förmedlar är antitesen till hur jag vill att en polis ska uppfattas. Poliser ska inte vara avstängda, utan kommunikativa. Inte omänskliga, utan empatiska. Inte robotar, utan människor. De utbildas för att när det är möjligt söka kommunikation, inte konfrontation.  Sedan fungerar det inte alltid, och då är det viktigt att det finns arbetsmetoder som fungerar på bästa möjliga sätt.

En demokrati bygger bland annat på att medborgarna ska kunna uttrycka sina åsikter i demonstrationer och motdemonstrationer och att alla på plats ska känna sig trygga. Polisen ska godkänna tillstånd att demonstrera och se till att demonstranter och motdemonstranter kan agera utan att komma till skada.

Så blev det inte i Malmö. Varför är svårt att säga. Samma poliser tjänstgjorde i stor utsträckning i Helsingborg och Ystad före och efter Malmö och där gick demonstrationerna bra. Hur man än bedömer ansvarsfrågan så skadas polisens förtroende av eftermälet. Det oroar mig. Polisen är beroende av ett högt förtroende från allmänheten för att kunna utföra sitt arbete väl.

Polisförbundet vill att polisen arbetar så när medborgarna som möjligt med bästa möjliga förutsättningar. Därför vill vi att:

• Polisen ska ha obligatorisk handledning
  Det är idag långt ifrån alla poliser som får handledning i sitt jobb trots att de ofta gör oerhört svåra etiska överväganden. Det måste vara en självklarhet, för att inte öka risken för psykisk ohälsa, cynism och svartvitt tänkande hos polisen.
• Polisen ska bli bättre på att kommunicera
  Polisen som myndighet arbetar inte tillräckligt professionellt med kommunikation. Det märks inte minst när allvarliga situationer uppstår och det får olyckliga konsekvenser.
• Polisutbildningen ska bli en högskoleutbildning
  Samhället överlag behöver en högskoleutbildad polis som arbetar utifrån forskningsbaserade metoder. När situationer urartat i kaos är det alltid klokt att fråga sig om det finns andra metoder som hade varit mer lämpliga att använda.
• Den nya polismyndigheten instiftar en polisombudsman
  Det måste finnas enkla möjligheter för allmänheten att lämna synpunkter och frågor till polisen. Den nya polismyndigheten ska instifta en ”Allmänhetens kontaktpunkt” men Polisförbundet anser att beteckningen ”ombudsman” tydliggör rollen och uppdraget bättre

Polisen måste vara en lärande organisation. Från Polisförbundets sida vill vi se en öppen granskning av vad polisen kunde ha gjort bättre. Människor som möter polisen ska känna trygghet och inte rädsla. Men alla måste ta sitt ansvar och öva sig på att inte se världen bara från ett håll. Våldsverkare i demonstrationsleden och enögda debattörer som reflexmässigt riktar fullständigt onyanserad kritik mot polisen borde fråga sig samma sak. En hätsk polariserad debatt gagnar ingen.

Lena Nitz, ordförande Polisförbundet

Blåljus har skrivit tidigare om andra reaktioner på händelerna i Malmö.