Ekonomi, poliser och förtroende

Fakta Polisens ekonomi

• Regeringen räknade i budgetpropositionen 2016 upp polisens anslag kommande år. Anslaget ökar med ytterligare 75 miljoner kronor år 2017, 255 miljoner kronor år 2018, 675 miljoner kronor år 2019 och 975 miljoner kronor år 2020.

• Polismyndighetens begäran inför kommande år ges i budgetunderlaget för år 2018-2020 som överlämnas till regeringen den 1 mars. Budgetunderlaget innehåller också en bedömning om vilka effektiviseringar som bedöms vara möjliga att göra på sikt.

• Anslagskrediten innebär att en myndighet har rätt att överskrida anslaget med tre procent av det tilldelade beloppet. Anslagskrediten beslutas för polisen i årets regleringsbrev och regleras i Anslagsförordningen och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd."

Blåljus hoppas och förutsätter att den ansträngda ekonomin för polismyndigheten redovisades när Rikspolischefen var uppkallad till inrikesministern under fredagsförmiddagen.

Bara en dag innan ekonominyheten redovisade region Stockhom hur trygghet och förtroende utvecklats i regionen enligt NTU.

"Förtroendet för polisen har minskat och otryggheten har ökat, enligt Brottsförebyggande rådets senaste trygghetsmätning i region Stockholm.

Det finns enligt regionpolischef Ulf Johansson flera förklaringar till att andelen stockholmare som känner sig otrygga i sitt bostadsområde sena kvällar har ökat från 16 till 20 procent, vilket motsvarar ökningen för landet i sin helhet.

- I en storstadsregion finns de områden i landet där den grova brottsligheten är som värst. Därför vidtar vi kraftfulla åtgärder i de särskilt utsatta områdena, säger han.

Stockholm satsar också på att öka närvaron bland stockholmarna med speciella trygghetspoliser. (mer om det nedan)

Oron för brottsligheten i samhället i stort har också ökat även om nivån är lägre i Stockholm än i övriga landet (23 procent jämfört med 25 procent)

-  Skjutningar och gängbrottslighet, men även omvärldens terrordåd leder till en ökad oro. Den nya organisationen ger oss goda förutsättningar att förstärka vår förmåga i dessa avseenden, säger Ulf Johansson.

Förtroendet för rättsväsendet i sin helhet är stabilt i Stockholm men har minskat något för polisen, från 64 till 61 procent. Sett i ett tioårsperspektiv har dock förtroendet för polisen i Stockholm ökat med 8 procentenheter.

Brottsförebyggande rådets undersökning utfördes under 2015 och 2 600 invånare i region Stockholm har intervjuats."

Blåljus menar att sambandet mellan ekonomi, trygghet och förtroende är ganska självklart, även om det kan ta en viss tid innan det slår igenom. Vi förtröttas aldrig i att påminna om att den dåvarande oppositionen, liksom den dåvarande regeringen, slog ett stort dövöra till när Gemomförandekommittén beskrev hur Polisreformen skulle kunna bli framgångsrik eller dess positiva ekkekter skulle omintetgöras.

Politikerna valde att ingorera varningarna, att det skulle krävas två miljarder kronor fram t o m 2017 , och att "om medel inte tillförs Polismyndigheten finns det en stor risk att den effekt av reformen som riksdagen och regeringen förväntar sig riskerar att omintetgöras, då Polismyndigheten istället kommer att ha att hantera kraftiga besparingsåtgärder."

Med det sagt, finns en del som lokala polisorganisationen kan göra med de resurser som finns. Problemet är att varje resurs tas från ett annat angeläget område. En polis som ska jobba i ett särskilt utsatt område, som Södertälje, Hallunda eller Järva, innebär en polis mindre i Rågsved, Jordbro eller Stockholms City. Och det behövs poliser överallt. En som filosoferat över vilken skillnad ett par poliser kan göra, är Expressens Britta Svensson. Hon noterar att i förorter kan det vara gängskjutningar, trakasserier mot kvinnor eller mopedterror som står högst på medborgarnas önselista för polisinsatser.

Men på Södermalm ser det annorlunda ut. Där är det missbruksrelaterat stök och bök som leder till att otryggheten kryper sig på. Britta skriver:

"Att berätta hur de här missbrukarna styr mitt liv, skrämmer mig och ibland får mig att känna mig otrygg, är därför något jag sällan gör. Den senaste tiden har de samlats på en plats där t-banan och affärerna finns, och där jag passerar eller gör ärenden varje dag.

I Dalslandstrappan.

Ibland är situationen där så fruktansvärd att jag försökt kontakta kommunen för att fråga om den äldre kvinnan som tycks sitta där och supa ihjäl sig får någon hjälp. Att jag och andra runtomkring har fått lyfta upp personer som ramlat ihop helt redlösa mitt på gatan.

Det offentliga fylleriet i min stadsdel är ett vansinne som vi tyvärr har vant oss vid.

Jag också. När ett fyllo spottar en munfull med mat rakt i mitt ansikte för att mitt sällskap inte vill ge honom en cigarett är det bara en del av vardagen.

Jag får leva med det. Det finns ju så mycket större problem att ta tag i."

Men Britta bidrar med en ljusglimt; Södermalmspolisens satsningar på trygghet. Hon beskriver hur två erfarna poliser på en utsatt otrygg plats gör att buset är som bortblåst. Och tryggheten infinner sig. Se där vilken skillnad rätt placerad polisresurs kan göra i människors vardag!

Tommy Hansson