Publicerat 2013-05-14 15:50

Dyrt att göra sitt jobb...

Blåljus har skrivit en mängd artiklar om att Polisen riskerar att bli en instans som bara stoppar fordon vars förare låter sig kontrolleras frivilligt. Samtidigt som "hederliga skattebetalare" får dryga böter för måttliga hastighetsöverträdelser kan den som verkligen borde stoppas (exempelvis grova brottslingar eller personer med olagligt gods i sitt fordon) bekvämt åka från Polisen. Läs här eller här.

Ingen polis vill väl ha böter för att hon gör sitt jobb?

Men nu har HD givit ett prejudicerade utslag, där en polis som inte hann få Vakthavande befäls godkännande för en prejning av en motorcykel blev dömd till 13 500:- i böter samt 500:- till brottsofferfonden. Domen från  Högsta Domstolen kan läsas här.

Notera att det polisen dömdes för inte var efterföljandet i sig, utan att han valde att vid en hastigt uppkommen möjlighet på eget initiativ försöka preja mc:n. Det var två prejningsförsök, när det gäller det första menar HD att möjligheten uppkom mycket hastigt, vilket innebar att prejningen var laglig trots att den skedde på eget initiativ. Det andra prejningsförsöket skedde 30 sekunder senare, och domstolen menar att föraren måste ha planerat att göra det försöket om tillfälle gavs. Som det var två poliser i polisbilen fanns heller inte trafiksäkerhetsskäl att underlåta att rapportera den planen till Vakthavande Befäl. Domstolen menar att det beslutet ankom på Vakthavande Befäl och att det under de angivna omständigheterna var otillåtet att underlåta att underrätta VB om prejningsplanen.

Läs särskilt punkt 11 i domskälen:

"Skyldigheten att rapportera bl.a. planerad prejning genom trängning till vakthavande befäl har sin grund i att åtgärderna som kan utsätta inte bara de inblandade utan även andra trafikanter för stora risker inte ska ledas av den som utför åtgärden utan av någon annan som kontinuerligt kan fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Korrekt rapportering är därmed en förutsättning för att den uppgiften ska kunna fullgöras. Det är alltså av stor vikt att rapporteringsskyldigheten fullgörs. Att det i ett enskilt fall kan bedömas att vakthavande befäl skulle ha tillåtit insatsen saknar betydelse. Mot bakgrund av det anförda kan gärningen inte anses som ringa."

 

 

Det är tänkvärt, att tiden mellan den "godkända" prejningen och den prejning som enligt HD innebar tjänstefel var 30 sekunder. På den tiden skulle alltså patrullen upprätta kontakt och få Vakthavande att fatta beslutet om prejning enligt HD. Å andra sidan tog det två år för Tingsrätten att fälla, Hovrätten att fria, och ytterligare två år för Högsta domstolen att slutgiltigt döma polisen för att denne försökte göra sitt jobb.

Undrar hur engagerad, effektiv och tillgänglig polismannen var under den tiden...

Tommy Hansson