Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2009-10-01 20:30SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
När journalisten hinner före polisen till vittnen, fakta och kunskap försvåras ordningsmaktens arbete. Det menar medieforskaren Ester Pollack. Och från serbiskt håll varnas för att svensk media ”riskerar liv” genom sin bevakning.
Bevakning av helikopterrånet döms ut. ”Unikt i heroiserande och mytologiserande”. Det anser medieforskaren som ställer sig kritisk till de skildringar vi nu ser på tv och i tidningar.
Vill du läsa mer vad DN skriver om det här? Klicka då HÄR!
Ironiskt nog ger dn.se ett bra exempel på det som kritiseras i samma ingress på sin hemsidas förstasida som tar upp Ester Pollacks uttalande. Där står:
Alltså inte "kontakta Polisen" utan "kontakta Dagens Nyheter". Det är således tidningen som bedriver förundersökningen och tar på sitt ansvar hur tips som kanske kan visa sig avgörande ska hanteras?
Anta att en person sett något eller vet något. Anta att tidningen tipsas av en läsare om något mycket viktigt och följer sin normala instinkt och publicerar informationen. Anta att en gärningsman läser DN och agerar så att beviset blir värdelöst eller rånbytet flyttas och brottet aldrig klaras upp. Tidningen har ingen som helst möjlighet att överblicka konsekvenserna av en sådan publicering. Det har bara förundersökningsledaren. Men det bekymrar inte DN.
Tidningen tar inget ansvar för detta. Inte heller kan den avkrävas något ansvar för sitt handlande med den lagstiftning vi har. Tidningen rycker bara på axlarna och går vidare.
Men vad tycker allmäheten? Ja, den får naturligtvis aldrig veta att tidningen saboterat förundersökningen. Möjligheten att sprida den informationen förfogar ju tidningen över. Den lär inte utnyttjas. Är det något svenska tidningar är riktigt bra på så är det att förtiga sina egna missar. Självkritik är inte deras starkaste gren. Det är ingen gren alls.
Vill du se utdrag ur förstasidan på dn.se på pdf? Klicka HÄR!
Särskilde utredaren hovrättslagmannen Krister Thelin har nyligen överlämnat betänkandet Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. (SOU 2009:76) till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen lämnar förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för svenskt rättsväsende att delta i internationella uppdrag.
Utredningen behandlar deltagande i internationella civila krishanteringsinsatser och internationellt utvecklingssamarbete. Syftet är att förbättra de svenska förutsättningarna att bidra på svenska profilområden. Civil krishantering sker främst inom FN:s och EU:s ram och syftar till att bygga upp eller återställa civila samhällsfunktioner i kris- och konfliktområden. Utvecklingssamarbete sker inom de olika länderprogram och efter prioriteringar som Sida på regeringens uppdrag svarar för. De yrkesgrupper som främst berörs i utredningen är domare, åklagare, poliser och kriminalvårdare. Utredningens förslag rör fyra områden:
- Hur antalet svenskar på viktiga befattningar inom internationella organisationer såsom FN, OSSE och EU ska öka. Förslagen rör bland annat prioriteringar, planering, lobbyverksamhet, så kallad coaching och intervjuträning.
- Organisatoriska frågor. Utredningen lämnar förslag på hur rättsväsendets olika delar ska kunna stärkas var för sig men även inbördes i sitt internationella deltagande. Rättsväsendet sätts också in i ett vidare sammanhang där samverkan med övriga svenska och internationella aktörer inom rättsområdet, det övriga civila samhället och militär verksamhet framhålls. Utredningen fokuserar i denna del bland annat på de utsändande myndigheternas organisation, samverkansformer, rekryteringsunderlag, anhörigfrågor och anställningsformer. Frågan om meritvärdering uppmärksammas särskilt.
- Arbets- och socialrättsliga villkor för personal som sänds ut av svenska myndigheter för att delta i civila krishanteringsinsatser. Utredningen lämnar i denna del ett förslag till författningsreglering. Denna omfattar bland annat arbetsmiljö, den utsändande myndighetens uppföljningsansvar, åtgärder vid skador och sjukdomar samt stöd och ersättningar till anhöriga. Utgångspunkten för förslaget är att all personal som sänds ut av svenska myndigheter och som arbetar under likvärdiga förhållanden ska omfattas av enhetliga arbets- och socialrättsliga villkor.
- Svenska domstolars möjligheter att döma över brott som utsänd personal begår utomlands. Utredningen föreslår att svenska domstolar ska få en ökad sådan möjlighet. Förslaget innebär att de svenska domsrättsreglerna kommer att motsvara Sveriges internationella åtaganden och de krav som bland annat FN uppställer. Det innebär också att utsänd personal kommer att omfattas av mer enhetliga regler.
Vill du läsa SOU:n om saken? Klickar du HÄR får du en länk.
Fasta säkerhetskontroller i domstolar bör möjliggöras. Beskedet kommer från regeringens särskilde utredare, som i dag överlämnat ett betänkande till justitieministern om säkerhetssituationen i de svenska domstolarna.
Nuvarande regler om säkerhetskontroll i domstol förutsätter att det ska föreligga en identifierad risk för att en säkerhetskontroll ska få genomföras. Det handlar i stort sett uteslutande om beslut om kontroll som knyts till en viss domstolsförhandling, med närvarande polis samt kroppsvisitation med användande av metalldetektorer.
I betänkandet konstaterar hovrättslagmannen Krister Thelin, som i fjol fick regeringsuppdraget, att tröskeln för sådana beslut är för hög. Bakgrunden är senare års förändringar i samhällsklimatet samt vissa allvarliga incidenter i svenska och utländska domstolar. De vapenbeslag som på senare år gjorts inne i domstolarna lyfts också fram som en oroväckande faktor. En större fokusering på säkerhetskontrollernas förebyggande syfte föreslås - även mer övergripande hotbilder ska i framtiden få ligga till grund för besluten, utan att dessa ska behöva knytas till någon särskild förhandling. Detta ska i sin tur ge möjligheter att genomföra kontrollerna över längre tid, närmast som fasta säkerhetskontroller av det slag som i dag förekommer på flygplatser och i riksdagen. Likväl ska fasta kontroller bara bli aktuella i sådana domstolar där det av olika skäl behövs mer permanenta säkerhetsåtgärder i förebyggande syfte.
Enligt Krister Thelin ska möjligheterna att skärpa säkerheten för domstolarnas aktörer och besökare ses som en viktig markering i strävandena att stärka förtroendet för domstolsväsendet samt för rättssamhället i stort. Något obligatoriskt inslag ska larmbågarna dock inte bli.
Ett annat led i förslaget är att ordningsvakternas roll i säkerhetsarbetet, men även behovet av personalförstärkningar inom denna kategori, betonas ytterligare. Samtidigt ska säkerhetskontrollerna alltjämt genomföras under polisens ledning, något som dock inte behöver betyda att polisen alltid är fysiskt närvarande i domstolarna.
Vill du ha en länk till SOU:n? Klicka då HÄR!
I en ny lagrådsremiss föreslås att så kallad digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet utvidgas så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Ändringarna föranleder vissa tillägg i regeringsformen.
Vidare föreslås att det ska bli möjligt att i lag ställa krav på den som sänder TV i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
I lagrådsremissen föreslås också att det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tydliggörs att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. De allvarligaste överträdelserna straffsanktioneras. Motsvarande regler föreslås genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gälla i kommunala företag och sådana organ som anges i bilagan till den lagen. Slutligen lämnas ett antal förslag till lagändringar för att förtydliga yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
HÄR kommer en länk till lagrådsremissen!
SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:
DN tar risk
sabotera
storrånets
utredning
"Svenska media riskerar liv"
När journalisten hinner före polisen till vittnen, fakta och kunskap försvåras ordningsmaktens arbete. Det menar medieforskaren Ester Pollack. Och från serbiskt håll varnas för att svensk media ”riskerar liv” genom sin bevakning.
Bevakning av helikopterrånet döms ut. ”Unikt i heroiserande och mytologiserande”. Det anser medieforskaren som ställer sig kritisk till de skildringar vi nu ser på tv och i tidningar.
Vill du läsa mer vad DN skriver om det här? Klicka då HÄR!
Driver DN förundersökningen?
Ironiskt nog ger dn.se ett bra exempel på det som kritiseras i samma ingress på sin hemsidas förstasida som tar upp Ester Pollacks uttalande. Där står:
”Tipsa DN.se. Har du sett något eller tagit bilder – kontakta Dagens Nyheter”.
Se även pdf nedan!Alltså inte "kontakta Polisen" utan "kontakta Dagens Nyheter". Det är således tidningen som bedriver förundersökningen och tar på sitt ansvar hur tips som kanske kan visa sig avgörande ska hanteras?
Anta att en person sett något eller vet något. Anta att tidningen tipsas av en läsare om något mycket viktigt och följer sin normala instinkt och publicerar informationen. Anta att en gärningsman läser DN och agerar så att beviset blir värdelöst eller rånbytet flyttas och brottet aldrig klaras upp. Tidningen har ingen som helst möjlighet att överblicka konsekvenserna av en sådan publicering. Det har bara förundersökningsledaren. Men det bekymrar inte DN.
Tidningen tar inget ansvar för detta. Inte heller kan den avkrävas något ansvar för sitt handlande med den lagstiftning vi har. Tidningen rycker bara på axlarna och går vidare.
Men vad tycker allmäheten? Ja, den får naturligtvis aldrig veta att tidningen saboterat förundersökningen. Möjligheten att sprida den informationen förfogar ju tidningen över. Den lär inte utnyttjas. Är det något svenska tidningar är riktigt bra på så är det att förtiga sina egna missar. Självkritik är inte deras starkaste gren. Det är ingen gren alls.
Vill du se utdrag ur förstasidan på dn.se på pdf? Klicka HÄR!
Svenskt rättsväsende
i internationella uppdrag
Särskilde utredaren hovrättslagmannen Krister Thelin har nyligen överlämnat betänkandet Svenskt rättsväsende i internationella uppdrag, m.m. (SOU 2009:76) till justitieminister Beatrice Ask. Utredningen lämnar förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för svenskt rättsväsende att delta i internationella uppdrag.
Utredningen behandlar deltagande i internationella civila krishanteringsinsatser och internationellt utvecklingssamarbete. Syftet är att förbättra de svenska förutsättningarna att bidra på svenska profilområden. Civil krishantering sker främst inom FN:s och EU:s ram och syftar till att bygga upp eller återställa civila samhällsfunktioner i kris- och konfliktområden. Utvecklingssamarbete sker inom de olika länderprogram och efter prioriteringar som Sida på regeringens uppdrag svarar för. De yrkesgrupper som främst berörs i utredningen är domare, åklagare, poliser och kriminalvårdare. Utredningens förslag rör fyra områden:
- Hur antalet svenskar på viktiga befattningar inom internationella organisationer såsom FN, OSSE och EU ska öka. Förslagen rör bland annat prioriteringar, planering, lobbyverksamhet, så kallad coaching och intervjuträning.
- Organisatoriska frågor. Utredningen lämnar förslag på hur rättsväsendets olika delar ska kunna stärkas var för sig men även inbördes i sitt internationella deltagande. Rättsväsendet sätts också in i ett vidare sammanhang där samverkan med övriga svenska och internationella aktörer inom rättsområdet, det övriga civila samhället och militär verksamhet framhålls. Utredningen fokuserar i denna del bland annat på de utsändande myndigheternas organisation, samverkansformer, rekryteringsunderlag, anhörigfrågor och anställningsformer. Frågan om meritvärdering uppmärksammas särskilt.
- Arbets- och socialrättsliga villkor för personal som sänds ut av svenska myndigheter för att delta i civila krishanteringsinsatser. Utredningen lämnar i denna del ett förslag till författningsreglering. Denna omfattar bland annat arbetsmiljö, den utsändande myndighetens uppföljningsansvar, åtgärder vid skador och sjukdomar samt stöd och ersättningar till anhöriga. Utgångspunkten för förslaget är att all personal som sänds ut av svenska myndigheter och som arbetar under likvärdiga förhållanden ska omfattas av enhetliga arbets- och socialrättsliga villkor.
- Svenska domstolars möjligheter att döma över brott som utsänd personal begår utomlands. Utredningen föreslår att svenska domstolar ska få en ökad sådan möjlighet. Förslaget innebär att de svenska domsrättsreglerna kommer att motsvara Sveriges internationella åtaganden och de krav som bland annat FN uppställer. Det innebär också att utsänd personal kommer att omfattas av mer enhetliga regler.
Vill du läsa SOU:n om saken? Klickar du HÄR får du en länk.
Fasta säkerhetskontroller
bör införas i domstolarna
Fasta säkerhetskontroller i domstolar bör möjliggöras. Beskedet kommer från regeringens särskilde utredare, som i dag överlämnat ett betänkande till justitieministern om säkerhetssituationen i de svenska domstolarna.
Nuvarande regler om säkerhetskontroll i domstol förutsätter att det ska föreligga en identifierad risk för att en säkerhetskontroll ska få genomföras. Det handlar i stort sett uteslutande om beslut om kontroll som knyts till en viss domstolsförhandling, med närvarande polis samt kroppsvisitation med användande av metalldetektorer.
I betänkandet konstaterar hovrättslagmannen Krister Thelin, som i fjol fick regeringsuppdraget, att tröskeln för sådana beslut är för hög. Bakgrunden är senare års förändringar i samhällsklimatet samt vissa allvarliga incidenter i svenska och utländska domstolar. De vapenbeslag som på senare år gjorts inne i domstolarna lyfts också fram som en oroväckande faktor. En större fokusering på säkerhetskontrollernas förebyggande syfte föreslås - även mer övergripande hotbilder ska i framtiden få ligga till grund för besluten, utan att dessa ska behöva knytas till någon särskild förhandling. Detta ska i sin tur ge möjligheter att genomföra kontrollerna över längre tid, närmast som fasta säkerhetskontroller av det slag som i dag förekommer på flygplatser och i riksdagen. Likväl ska fasta kontroller bara bli aktuella i sådana domstolar där det av olika skäl behövs mer permanenta säkerhetsåtgärder i förebyggande syfte.
Enligt Krister Thelin ska möjligheterna att skärpa säkerheten för domstolarnas aktörer och besökare ses som en viktig markering i strävandena att stärka förtroendet för domstolsväsendet samt för rättssamhället i stort. Något obligatoriskt inslag ska larmbågarna dock inte bli.
Ett annat led i förslaget är att ordningsvakternas roll i säkerhetsarbetet, men även behovet av personalförstärkningar inom denna kategori, betonas ytterligare. Samtidigt ska säkerhetskontrollerna alltjämt genomföras under polisens ledning, något som dock inte behöver betyda att polisen alltid är fysiskt närvarande i domstolarna.
Vill du ha en länk till SOU:n? Klicka då HÄR!
Efterforskningsförbud
föreslås för kommunbolag
I en ny lagrådsremiss föreslås att så kallad digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Undantaget från censurförbudet utvidgas så att det tillåter lagregler om granskning och godkännande av digital bio på samma sätt som för traditionell biograffilm. Ändringarna föranleder vissa tillägg i regeringsformen.
Vidare föreslås att det ska bli möjligt att i lag ställa krav på den som sänder TV i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.
I lagrådsremissen föreslås också att det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tydliggörs att det är förbjudet för myndigheter och andra allmänna organ att ingripa mot den som använder sig av sin tryck- respektive yttrandefrihet. De allvarligaste överträdelserna straffsanktioneras. Motsvarande regler föreslås genom ändringar i offentlighets- och sekretesslagen gälla i kommunala företag och sådana organ som anges i bilagan till den lagen. Slutligen lämnas ett antal förslag till lagändringar för att förtydliga yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
HÄR kommer en länk till lagrådsremissen!
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september