Publicerat 2016-09-06 10:20

DN och polisens promilleuppdrag

DN fortsätter sin förtjänstfulla granskning av poliskrisen i Sverige. Nu har tidningen tagit del av polisen egen statistik, och kommit fram till att terrorhotet, gränskontrollerna och flyktingmottagandet tillsammans utgör ca 1,2% av polisens arbetsinsats...

Tidningen har gått tillväga så, att kodning exempelvis när det gäller gränskontroller, eller terrorhotet, har sammanställts, samt när det gäller flyktingrelaterade arbetsuppgifter har den beryktade koden 291 använts som kriterium. Vi vill så klart inte förringa DNs forskningsinsats, men alla som är välbekanta med polisverksamhet, vet hur notoriskt opålitliga verksamhetskodningen för polisen har varit historiskt. Dessutom är det självklart så, att de flesta brotten inte har känd gärningsman. Då blir det inte heller kodat exempelvis 291. Och kanske sker en del brott kopplat till migration som inte har med Alma-insatsen att göra så att de kodas som 291.

Och möjligen inte alltid annars heller. Så minns vi exempelvis hur Pop-Cop redan under närpolisreformen på 1990-talet fick en väldigt lång näsa när han enligt RPS föreskrifter kodade varje steg... Han tog och inte tog.

Med det sagt, ligger det säkert ändå en hel del i vad Docent Micael Björk från Göteborgs Universitet säger till DN om förklaringarna att alla problem polisen dras med härrör från migration, gränskontroller och terrorhot.

Det liknar mest rökridåer, säger Micael Björk till DN.

Hans slutsats är i stället att de allt sämre uppklaringssiffrorna bottnar i det sätt på vilket omorganisationen har genomförts.

– Det Ygeman nämner är små förändringar jämfört med den väldigt stora förändring som skett genom omorganisationen.

Tar man till exempel sönder alla utredningsgrupper samtidigt, och sätter ihop dem på ett nytt sätt som skett nu, försämras självklart det som tidigare har fungerat relativt bra, påpekar Björk för DN.

 

Inrikesminister Anders Ygeman, tycks vara inne lite på samma linje som Blåljus, att kodningen kanske inte är en väldigt exakt vetenskap. Han säger till DN:

 "Jag tror att redovisningen har sina begränsningar i den trubbighet som de olika mätverktygen har. Det är tyvärr så med samhällsverksamhet. Det är inte en exakt vetenskap." Ygeman påpekar vidare klokt att det är svårt att bedöma påfrestning av olika omvärldsfaktorer genom att läsa en tidskodning av polisen. Han påpekar även att sifferunderlagen har vissa begränsningar när det gäller att utläsa hur samhällsföreteelser påverkar polisarbetet.

 

Blåljus kan konstatera, att nya "överraskningsfaktorer" som migration, gränskontroller och terrorhot, så klart bara är delförklaringar. Vi har ju alla andra faktorer också, som exempelvis gängskjutningar, handgranatsattacker, blåljusattacker, sexuella attacker och internetattacker. Problemet är att poliserna inte räcker till för allt samtidigt. Och då har vi ändå i stort sett förskonats från större terrordåd eller andra katastrofer i vårt land. Om eller när det händer, kommer resursfrågan att ställas på sin spets.

 

En annan faktor att räkna med, är att det idag är 24 dagar kvar tills polisernas löneavtal går ut. Fler och fler poliser lämnar yrket, och missnöjet jäser i den hårt pressade kåren. Och det tar tre år att utbilda en ny polis.

 

Tommy Hansson