Publicerat 2012-12-06 17:30

Det finns flera frågor än svar runt SÄPO:s korruptionsrapport

SÄPO menar sig ha identifierat 84 fall av korruption inom Polisen åren 2009 – 2011 där den grova organiserade brottsligheten, GOB, kunnat påverka anställda – s k otillåten påverkan. Blåljus har ifrågasatt de här påståendena. Från SÄPO går det inte att få någon närmare upplysning om kvaliteten på de underrättelser som ligger till grund för anklagelserna mer än att informationen oftast kommer från myndigheter. De fällande domarna är mycket få. SÄPO har uppgivit ett tiotal. Går man igenom Personalansvarsnämnden, PAN:s handlingar kan man undra var de tio tagit vägen? Och återstående dryga 70 misstänkta – var är de just nu?

PAN har en pdf på sin hemsida där man kan läsa ganska detaljerade beskrivningar av ärenden avgjorda under 2011. Dessutom finns ett register med korta beskrivningar (brottsrubriceringar) från åren 2008 – 2011.

Blåljus har talat med Riksenheten för polismål och fått den allmänna upplysningen att ”korruption” som regel bör handla om brotten bestickning, brott mot tystnadsplikten, dataintrång och/eller tjänstefel.

Som vi alla vet passerar många brott och förseelser begångna inom Polisen genom PAN, personalansvarsnämnden, som bl a fattar beslut om avsked eller inte och lämnar förhandsinformation till domstolar hur PAN troligen kommer att agera i händelse av fällande dom. En del enklare brott når inte PAN eftersom fråga om t ex avsked eller disciplinpåföljd aldrig kommit upp.
I fråga om korruptionsbrotten uppräknade ovan kan man vara ganska säker på att samtliga tänkbara förelagts PAN för avgörande.

Hur ser det då ut i PAN:s

ämbetsberättelse för 2011?

Bestickning förekommer i ett fall i PAN-793-36/10 (2011:6). En polis har försökt få en målsägare, mä, att skaffa narkotika till honom. Han har också försökt få mä att sälja sexuella tjänster till honom och slutligen försökt få mä att lämna honom ersättning för vissa tjänsteåtgärder han vidtagit. Det finns ingen indikation på att GOB varit inblandad eller funnits i bakgrunden.

Grov bestickning förekommer i ett fall i PAN 793-58/11 (2011:8) där en kommissarie avskedades. Mer får man inte veta om det fallet i berättelsen.
Det kan vara ett av SÄPOS:fall.

Dataintrång

Dataintrång förekommer i PAN-793-83/11 (2011:12) där en polis gått in och tittat på närmare tusen anmälningar utan att ha tjänsteskäl. Tre av slagningarna rörde en annan polis. Ingen uppgift om att information skulle lämnats vidare men tänkbart som ett av SÄPO:s fall.

Vidare i PAN-793-87/11 (2011:13) där en polis slagit på sig själv för att se om han var misstänkt. Ingen uppgift om att information skulle lämnats vidare.

Slutligen i PAN793-96/11 (2011:13) där en polis gjort 37 slagningar på sig själv. PAN skriver lite undrande att det ju rör sig om uppgifter ur bl a belastningsregistret som han lagligen kunnat få ut i utdrag. Ingen uppgift om att informationen skulle lämnats vidare.

Här ska nämnas att dataintrång, trots att det hela tiden varnas för dem från både fack och ledning, fortsätter att droppa in. Omdömeslöshet och oförstånd ligger troligen bakom de flesta fall – sannolikt mera sällan brottsliga avsikter att lämna informationen vidare.

Vad hittar vi i registret från

1 jan 2008 – 31 dec 2011

(som väl täcker den tid som

SÄPO anger för sin upptäckter)?

Ovan nämnda fall från 2011.

Vidare 12 fall av dataintrång varav ett av fallen innefattade brott mot tystnadsplikten. Just det kan vara ett av SÄPO-fallen.

Dessutom ett fall (10/08) av mutbrott med dataintrång som dock blivit avskrivet av PAN vilket möjligen kan innebära att åtalet ogillades eller att polisen sa upp sig innan PAN hann behandla frågan.

Hjälp från PAN

14 fall av tjänstefel finns på listan. Där har Lotta Gustavson på PAN:s kansli varit vänlig och läst igenom dem för Blåljus räkning och funnit två fall som skulle kunna röra (vänskaps)korruption. En polis sänkte  uppmätt hastighet för en bekant så att denne skulle få en lägre bot. Dömdes för urkundsförfalskning och tjänstefel. En annan polis fick information av en person om tänkbara brott som skulle begåtts av en bekant till polisen men underlät att upprätta anmälan. Dömdes för tjänstefel. Svårt att se någon anknytning till GOB i något av fallen.

FACIT för 1 jan 2008 – 31 dec 2011:

Två fall av bestickning varav ett grovt.

Ett fall av dataintrång där anknytning till GOB är tänkbar och 16 fall av dataintrång och två fall av tjänstefel där en sådan anknytning är möjlig men  osannolik.

Det här är de fall där förundersökning, åtal och i förekommande fall fällande domar existerar. Inget bra stöd för att påstå att vi har 84 mutkolvar inom Polisen åren 2009 – 2011.

Alla tänkbara brott

av polisanställda måste anmälas

Det är värt att påpeka ett förhållande som är väl känt inom Polisen men som nog få utanför våra led känner till:

Så fort det finns anledning att anta att en polisanställd begått brott ska anmälan ovillkorligen upprättas. Rapporteftergift (som en polis kan lämna t ex vid ringa, erkända trafikförseelser) får inte förekomma i något sådant fall.  Kommer allmänheten in och vill anmäla bör en arbetsledare upprätta anmälan. Anmälan ska sedan gå direkt till Riksenheten för polismål där en åklagare i chefsställning ska besluta om vilka åtgärder som ska följa. Blir det förundersökning leds den av en åklagare.

Av det här följer att de underrättelser som SÄPO haft om korruption inte ens nått upp till nivån ”anledning anta att brott begåtts”, än mindre ”skälig misstanke”. Skulle så varit fallet skulle SÄPO omgående ha skickat ärendet till Riksenheten för polismål.

Varför jobbar de kvar?

Så här skriver SÄPO i sin rapport:

”Under den aktuella tidsperioden har 114 fall av otillåten påverkan i form av korruption kommit till Säkerhetspolisens kännedom, det vill säga fall där tjänstemän genom att begå brott i sin yrkesutövning varit personer inom den grova organiserade brottsligheten behjälpliga. - - - Av de totalt 114 misstänkta fallen rör 84 underrättelser om anställda vid polismyndigheter”

Vi har alltså 84 personer inom Polisen som är beredda att svika sin lojalitet mot arbetsuppgiften i så upprörande grad att de begår brott för att hjälpa grova kriminella.

Om SÄPO vet tillräckligt mycket om dem för att påstå det – varför jobbar de kvar? Finns det så värst mycket som är viktigare än att rensa ut sådana element?

Borde finnas ett 80-tal

förundersökningar om korruption

Som framgår av PAN:s uppgifter finns det under perioden 2009 - 2011 inte ens ”ett tiotal” fällande domar som SÄPO påstår. Det finns bara enstaka. Om allt stod rätt till borde ett 80-tal fall vara under förundersökning. Är det så?

Blåljus gräver vidare.
CC