Publicerat 2014-12-29 10:00

De som inte tror på omorganisationen förtjänar respekt!

Genomförandekommittén har publicerat en mängd nyheter inför sin avveckling. Bland annat diskuteras hur medarbetare som är tveksamma till omorganisationen skall hanteras, hur medarbetarna och allmänheten skall få större inflytande och hur överlämningen från Genomförandekommittén till den nye Rikspolischefen skall genomföras.

17 procent av medarbetarna tror att det blir sämre i den nya organisationen, enligt en Sifo. Resultatet är väntat veckor före förändringen, enligt förändringsexpertis. Men det gäller att respektera de som inte tror på det nya.

Polisförbundet har låtit göra en Sifomätning bland 1 046 polisanställda. På frågan hur man tror att polisens verksamhet kommer att fungera i den nya organisationen tror 17 procent att det blir sämre än idag. 45 procent lika bra/dåligt som idag och 32 procent tror det blir bättre än idag.

 

- Det är ett bra resultat i en mätning just inför omorganisationen. Det är naturligt att det finns tvekan och oro inför en så stor förändring. Helt väntade siffror, inga konstigheter, säger Leif Norlin, som är en erfarenen förändringsledare på Norlin & Partners.

 

Leif Norlin är konsult och lärare. Han har erfarenhet av förändringsarbete från offentlig verksamhet inom stat och landsting.

 

- Att inte fler än 17 procent befarar att det blir sämre i den nya organisationen tyder på ett fungerande förankringsarbete. Om det inte skulle funnits något motstånd, så skulle jag vara mer orolig över att det inte finns något engagemang. Det ska och bör finnas krafter för och emot en förändring, säger Leif Norlin.

- Tänk på alla de som jobbat hårt och där verksamheten har fungerat bra. Det är klart att de försvarar vad de gjort och hur man arbetat, fortsätter han.

Leif lyfter dock fram att det är viktigt att respektera dem som inte tror på det nya.

 

- Nu gäller det för den nya ledningen att ta tillvara på de här krafterna. Att vara uppmärksam, lyssna och visa respekt för de som känner tvekan och oro. Det måste ges utrymme för att hedra det som varit för att kunna utvecklas mot att göra saker på ett nytt sätt.

Läs Polisförbundets Sifoundersökning här.

 

Hur fick medarbetaren huvudrollen i Polisens nya styrmodell enligt Genomförandekommittén:

- Den nya styrningen ska frigöra en outnyttjad reserv av klokhet, handlingskraft och känsla för väsentligheter hos både medarbetare och medborgare, säger Thomas Rolén på Genomförandekommitténs hemsida.

Läs historien om hur det blev så.

Polisens nya styrning ska bygga på tillit hela vägen från statsmakten till den enskilde medarbetaren och medborgaren. Inrikesministern signalerar att Polisens ledning får större förtroende att styra mot färre nationella mål och uppdrag. Polisledningen ger i sin tur medarbetare och medborgare större tillit att bidra med sin kunskap om hur lokala problem ska lösas.

 

Det är en stor förändring mot dagens styrning. Det har funnits generella planeringsförutsättningar som inte varit förpliktigande. Alla polismyndigheter har haft egna verksamhetsplaner med olika mål och prioriteringar. Polisstyrelserna har i de flesta län beslutat verksamhetsplan och budget. Alla dessa mål, uppdrag och prioriteringar har sedan myndigheterna haft att agera utifrån. Allt det ändras nu.

 

Den nya styrningen har vuxit fram i samtal med medarbetare och medborgare som pågått i 18 månader. Den tillträdande ledningsgruppen har arbetat fram modell och struktur.

Diskussionen började på ett möte med företrädare för den operativa verksamheten i Polismyndigheterna i Östergötland, Jönköping och Södermanland i Jönköping den 16 maj 2013. Samtalet handlade om hur svårt det är att förena de olika krav som ställs, å ena sidan från medborgare och samverkande kommuner, å andra sidan vad gäller till exempel utredningsverksamhetens många kvantitativa mål.

 

Därefter har styrningsfrågan på ett eller annat sätt varit uppe i de flesta av kommitténs arbetsmöten.

Den 5 juli 2013 publicerade kommittén en sammanställning av förslag som då kommit till kommittén från organisationen. En av huvudlinjerna i förslagen var att delegera ansvaret för att sätta målen.

”Istället för mål som kommer uppifrån så ska målen sättas efter respektive behov som finns lokalt på orten. Inventera problemen lokalt och sätt målen därefter”.

”Bygg målen från problembilden och uppåt”.

”Det går inte att styra genom att nationellt ta fram mål. Olika områden har olika problem.”

Och så vidare, löd svaren som kom från medarbetare sommaren 2013.

”Mät kvalitet istället för kvantitet”, var ett annat tydligt inspel.

”Att fokusera på antal förundersökningsprotokoll leder inte till ett bättre resultat. Vi kan leverera massor av pizzakartonger men om det inte finns någon pizza i så är de ganska värdelösa. Satsa på kvalitet istället för kvantitet”, skrev en medarbetare.

 

Frågan om styrning engagerade. Några andra reflektioner: 

"Det jag märkt de senaste åren är att vi har glömt bort att det är medborgarna vi är till för. Vår verksamhet idag är endast till för oss själva, inbördes beundran och jakt på statistik vilt påhejade av RPS, Brå och Ask."

"Idag är det som ett kök som håller på att svämma över eftersom vattenkranen (brott) står på. Poliser torkar med handdukar och öser med hinkar (utredningsverksamheten). Men ingen vrider av kranen så att vattnet slutar… dessutom är det ett fåtal poliser som torkar vatten i köket, de övriga administrerar handdukarna och hinkarna och har möten om hur ösandet ska kunna bli effektivare."

I november 2013 gjorde kommittén en sammanställning av vad medarbetarna tycker behövs för att komma närmare medborgarna. I svaren började spåren synas av det som skulle komma att bli lokala mål och medborgarlöften.

”Strukturera kontakterna med kommunledningar, förvaltningar, räddningstjänst med flera efter problembild.”

”Gör enskilda medarbetare mer delaktiga i beslut – det stimulerar produktiviteten.”

”Inventera närområdet, hör vad människorna tycker är viktigt för dem.”

Den 10 december 2013 startades en projektgrupp för att utveckla samverkan mellan polis, kommun och andra lokala aktörer. Representanter från alla regioner, polisavdelningen på RPS och arbetstagarorganisationerna fick uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag till den särskilde utredaren Thomas Rolén.

 

I januari 2014 inledde kommittén en serie medborgarmöten för att lyssna på hur medborgarna vill att Polisen ska komma närmare. I Gävle, Karlstad, Eskilstuna, Luleå, Kalmar, Göteborg och Visby mötte man medborgare, kommunrepresentanter, skolor, brottsofferjourer, intresseföreningar och företag. Samtliga möten bekräftade att alla vill möta och prata mer med sina poliser.

 

I januari 2014 påbörjade av den tillträdande ledningsgruppen arbetet med att ta fram förslag till en ny styrmodell och dess innehåll.

 

I mars 2014 gjordes en sammanställning av reformstödsgruppernas syn på de olika kulturer som finns inom Polisen. (cirka 500 medarbetare inklusive tvärgrupper). Där framkom en tydlig önskan om att dra bättre nytta av det engagemang som finns hos polisanställda. Engagemang kan skapas genom delaktighet i beslut, mer intern dialog, ett tydligt ”nedifrån-och-upp”-perspektiv samt medarbetardriven verksamhetsutveckling, enligt reformstödsgrupperna.

 

När polisriksdagen samlades en sista gång i april 2014 fick politiker på olika nivåer dela tankarna om framtida medborgarlöften. Det mottogs positivt med medskicket att knyta löftena hårt till nuvarande samverkansavtal som finns i många kommuner.

 

Den 15 maj fattade Thomas Rolén beslut om detaljorganisationen med ett nittiotal bärkraftiga lokalpolisområden och en nationell polis med mandat att kraftsamla hela Polisens resurser när det gäller. Tankarna med en ny styrfilosofi presenterades där medarbetarna engageras i arbetet med lokala mål. Man ska tillsammans med samverkanspartners stärka relationen med medborgarna genom att ta fram medborgarlöften som bygger på lokala problembilder.

I juni 2014 sammanställdes reformstödsgruppernas syn på tankarna om medborgarlöften. Alla reformstödsgrupper har en positiv syn på att Polisen ska lyssna mer och på medborgarlöften. Flera inspel gjordes i riktningen att medborgarlöften måste vara konkreta, realistiska och uppföljningsbara.

 

Under politikerveckan i Almedalen arrangerade kommittén ett välbesökt seminarium. Tankar presenterades om en ny styrmodell som bygger på färre nationella mål som kompletteras med lokala problembilder och lokalt satta mål. Företrädare från den då regerande alliansen liksom socialdemokraterna var positiva.

 

- Jag tror på mindre detaljstyrning från statsmakterna. När en ny Polismyndighet skapas är det viktigt att man inte försöker styra allt från Stockholm utan att utgångspunkten är behoven i de lokala samhällena, sa till exempel nuvarande justitieminister Morgan Johansson.

 

I augusti 2014 startade kommittén sju så kallade pilotprojekt tillsammans med tolv kommuner och en stadsdel för att utveckla arbetssättet att ta fram medborgarlöften. Piloterna får knappt fem månader på sig. De ska involvera medarbetare och medborgare, presentera arbetssätt och riktiga medborgarlöften runt årsskiftet.

 

Den 1 september föreslog kommittén ett nytt regleringsbrev för Polisen. Huvudtanken är överlåta hur regeringens styrning ska omsättas till Polismyndighetens ledning och därmed minska detaljstyrningen, att lokala problem ska utgöra grund för prioriteringar i verksamheten istället för att målen enbart ska formuleras centralt.

 

I oktober besökte Europas ledande polisforskare, Otto Adang, Polishögskolan i Solna. Enligt Adangs forskning är starka relationer med medborgare, kommuner och andra intressenter avgörande för att nå framgång i modernt polisarbete, inte minst i utsatta områden. Se intervju här.

 

I november fattade Thomas Rolén beslut om en ny nationell modell för medborgarnas synpunkter. Sju regionala funktioner ska skapas för att systematiserat ta hand om synpunkter och klagomål som lämnas till Polisen. Rolén fattade även beslut om att områdespoliser och kommunpolis ska införas i varje lokalpolisområde för att skapa utrymme för bättre kontinuitet i det lokala polisarbetet.

 

I november blev även en ny arbetsordning klar. Chefer får ett större ansvar för sitt verksamhetsområde. Huvudprincipen i arbetsordningen är en långtgående delegation för chefer. Det här skapar förutsättningar för att kunna styra verksamheten bättre utifrån den lokala problembilden.

 

Parallellt med inhämtandet av beslutsunderlag till styrmodellen har den tillträdande ledningsgruppen tillsammans med kommittén arbetat fram struktur och formuleringar i styrmodell och verksamhetsplan.

 

Och nu har alltså beslut fattats om en ny styrmodell för Polisen. Styrmodellen har testats bland annat i reformsstödsgrupperna, i arbetsgrupper och med de centrala arbetstagarorganisationerna. I denna har medarbetare och medborgare huvudrollerna. De är med att ta fram lokala problembilder, formulera mål och medborgarlöften som blir styrande för verksamheten.

 

Thomas Rolén lämnade över förändringsarbetet till Dan Eliasson och de 150 hittills utsedda ledarna på ett möte 15-16 december. Redan i januari kommer instruktioner för den nya verksamhetsplanen som nu ska byggas utifrån lokala problem.

Det formella överlämnandet sker efter särskilde utredaren Thomas Roléns sista möte med den tillträdande nationella ledningsgruppen den 29 december. Dan Eliasson, ny rikspolischef, håller sina första möten med den nationella ledningsgruppen redan 1 och 2 januari. Korta möten för att säkerställa myndighetsbildningen.

 

Den 8 januari håller Dan Eliasson ett första ordinarie ledningsgruppsmöte. Då ska bland annat riktlinjer och instruktioner för arbetet med ny verksamhetsplan läggas fast. En verksamhetsplan som i större utsträckning byggs underifrån, utifrån lokala problem och utifrån helheten.

 

Chefsdagarna 15-16 december där den nationella ledningsgruppen samlades med regionernas och de nationella avdelningarnas ledningsgrupper var en del av avslutningen för Genomförandekommitténs arbete. På mötet presenterades förslag för det fortsatta förändringsarbetet under 2015.

Temat för dagarna var:

• Ny styrmodell och verksamhetsplanering
• Lokala mål och medborgarlöften
• Hur genomföra resursförflyttning till lokalpolisområdena?

Dan Eliasson tryckte särskilt på vikten av att fortsätta utveckla arbetet med medborgarlöften, som han menar innebär en verklig förändring genom maktförskjutning till medarbetare och medborgare.

 

Det blev också tydligt under chefsdagarna att fler än Dan Eliasson är beredda att ta över stafettpinnen från kommittén.  Ledningsgrupperna för regionerna och de nationella avdelningarna var överens om omorganisationen och att den nya styrmodellen ska införas.

 

Inrikesminister Anders Ygeman, som gästtalade på mötet, bekräftade att maktförskjutningen från chef till medarbetare och medborgare är förankrad på högsta politiska nivå. På frågan om vad polisen ska fokusera på svarade han snabbt:

- Det är inte jag som ska svara på det – det är ni som ska göra det.

Det i sig är en maktförskjutning från styrande politiker som tidigare gärna i detalj talat om hur de vill att Polisen ska prioritera sitt arbete.

Läs regeringens nya regleringsbrev för Polisen här.

 

Med mer frihet följer stort ansvar

Regeringens regleringsbrev för 2015 ger Polismyndigheten frihet att forma hur resultatet ska analyseras och redovisas, ett lappkast i styrningen av Polisen. Stor vikt ska dock läggas vid att följa upp genomförandet av reformen.

 

Regleringsbrevet slår fast att Regeringen anser att den tidigare resultatuppföljningen inom Polisen har lett till ett fokus på enkelt mätbara insatser istället för på verksamhetens kvalitet. Polismyndigheten får därför uppdraget att själva utveckla den interna styrningen.  Målet är ”att säkerställa verksamhet som håller hög kvalitet, är resurseffektiv och som har tydligt medborgarfokus”, enligt regleringsbrevet.

 

Det nya regleringsbrevet för 2015 beskriver i större utsträckning hur Polisen ska rapportera resultatet av sin verksamhet än exakt vilka detaljer man ska rapportera. Det är en förändring mot tidigare mer detaljtyngda regleringsbrev.  Man kan nog till och med säga att det är ett trendbrott efter en tidsperiod med ökad detaljstyrning och produktionsuppföljning i offentlig sektor.

 

Att reformen förverkligas blir fokus för Regeringens intresse under 2015. Så här lyder instruktionen i regleringsbrevet:

 

”Polismyndigheten ska löpande hålla Justitiedepartementet underrättat om det fortsatta genomförandearbetet. Den löpande informationen ska bland annat inkludera ingripande-, utredande- och brottsförebyggande verksamhet samt arbetet med nödvändiga anpassningar av it-stödet och de integritetsskyddande aspekter som är kopplade till det.”

 

Även en förväntad effektivisering av stödverksamheten ska följas upp:

”Av redovisningen ska också framgå på vilket sätt stödverksamheten har förändrats och effektiviserats för att bidra till bättre resultat inom kärnverksamheten”.

Nytt är också att Polis- och Åklagarmyndigheterna gemensamt ska analysera och bedöma resultatet av verksamheten utredning och lagföring. Förutsättningar finns då båda myndigheterna nu är organiserade i likadana regioner.

 

Texten ovan är i huvudsak hämtad från Polissamordningens hemsida. Blåljus kan konstatera att det finns en mängd goda intentioner, om minskad detaljstyrning, om delegerat ansvar och om en polis närmare medborgarna. Vi ser särskilt fram mot effektiva och användarvänliga IT-system och annan stödverksamhet, något som hittills varit ett sorgebarn.

 

Arbetet i Genomförandekommittén har varit omfattande och drivits i ett väldigt högt tempo. Att resultatet trots det i stora delar är positivt, även om det finns delar som exempelvis arbetsordningen och tf chefer som vi inte varit överens om, torde bero bland annat på Thomas Roléns lyhördhet och hans vilja att ta till sig idéer från "verkstadsgolvet". Trots hans extrema arbetsbelastning, har han ofta tagit sig tid att personligen informera och låtit sig informeras och lyssna även på kritiska röster. Vi önskar honom lycka till med framtida uppdrag.

 

Tommy Hansson