Publicerat 2012-11-29 20:30

Chefer:

"Mer än gärna på med

patrulleringskängorna!"

Vi chefer vill jobba som poliser!

Rikspolischefen kräver i en artikel i DN onsdagen den 28 november att cheferna inom Polisen i större utsträckning måste vara med i den yttre operativa verksamheten. Han skriver att chefer inom polisen inte skall glömma vart de ställt patrulleringskängorna.

Vi kan försäkra Rikspolischefen att vi chefer i Polisen inget hellre vill! Vi har blivit chefer för att våra överordnade ansett oss vara dugliga poliser och för att vi själva vill och kan leda våra kollegor just i operativ polisverksamhet.

Men vad hindrar oss då från detta? Jo – en aldrig sinande mängd administrativa arbetsuppgifter som ålagts oss av Rikspolisstyrelsen och Justitiedepartementet.

Vi förstår att Rikspolischefen  och Justitieministern är pressad av kritik från media, men vi tycker det är anmärkningsvärt att man försöker lägga ansvaret på underordnade.

Att svensk polis är svårt byråkratiserad har flera orsaker;

För det första:

Dokumentationshysterin; fenomenet är genomgående i flera samhällssektorer. Lärare, läkare och annan vårdpersonal kan alla vittna om att allt mer arbetstid går till skriftlig dokumentation – tid som tas från ”produktionen”. Så är det även för cheferna inom Polisen.

För det andra:

Sammansättningen av de civilanställda inom Polisen har förändrats de senast två decennierna.Sekreterare och assistenter, som avlastade cheferna administrativa arbetsuppgifter, har rensats bort. In har istället kommit administrativa specialister, t ex  HR-konsulter, controllers, kommunikationsstrateger. Dessa ”nya” personalkategorier producerar en mängd analyser, utvärderingar, promemorior, ekonomiska uppföljningar och rapporter som skall behandlas av Polisens chefer.

För det tredje:

En stor mängd detaljerade uppföljningar av satta verksamhetsmål skall redovisas från polismyndigheterna till Rikspolisstyrelsen för vidarebefordran till ett statistikhungrigt Justitiedepartement. Insamlandet och sammanställning av dess uppgifter tar också betydande tid och kraft från kärnverksamheten.

För det fjärde:

Nya administrativa arbetsuppgifter pressas hela tiden i små steg på Polisens chefer, men för all del också på ”vanliga” poliser. Arbetsuppgifter som Rikspolischefen varit med om att besluta. Låt oss ta två färska exempel, som ni läsare aldrig sett kommissarie Bäck eller Wallander sysselsätta sig med:

Egenrapportering – vilket innebar arbetstid, ledigheter, traktamenten m m skall läggas in ett krångligt datasystem av arbetstagaren själv istället för som tidigare av drivna civila specialister. Data som sedan skall kontrolleras och bekräftas av överordnade chefer.

Ett exempel till: Förutom utvecklingssamtal, gruppsamtal, arbetsplatsträffar, individuppföljningssamtal skall cheferna nu inom Polisen även lägga tid på s k löne- eller lönesättande samtal. I bästa fall får chefen, som hierarkiskt sätt finns närmast arbetstagaren, lämna synpunkter på löneutfallet men att det blir så är inte alls säkert. Oavsett löneutfall åligger det på närmsta chefen att försöka förklara för arbetstagaren varför denna ska få någon hundralapp mer eller mindre i lön än övriga arbetskamrater.

Med rätt förutsättningar tar cheferna inom Polisen mer än gärna på patrulleringskängorna!

En förutsättning för detta, är så klart att chefen i fråga är polis från början, något som vi ser som en självklarhet!

Chefsföreningen inom Polisförbundet i Stockholm län
Anders Westlund