Publicerat 2018-03-15 11:40

Boende i utsatta områden anpassar sig efter kriminella

Det är inte en helt enkel matematik, och de boende har inget val, om de inte kan flytta från ett utsatt område. Det finns olika strategier, många, särskilt kvinnor undviker allmänna platser kvällstid, andra känner sig tryggare om de känner några av de brottsaktiva. Och män är generellt tryggare än kvinnorna.

Det är Brå som gjort en undersökning där brottslighet och otrygghet påverkar de boende i utsatta områden. Att otryggheten är stor kanske inte förvånar, med synlig narkotikalangning och återkommande gänguppgörelser med vapen. Men att kvinnorna i utsatta områden är dubbelt så otrygga som kvinnor i andra urbana områden väcker ändå eftertanke. Förtroendet för polisen i dessa områden är även det lägre än på andra håll, vilket enligt Brå beror på att polisen lovar insatser mot trafikproblem eller bilbränder, men sedan uppevs som ineffektiva. Som bekant är det ju bara i de allra värst utsatta områdena som polisnumerären ökat.

Med politikerspråk skulle man kunna ana att polisen har en "utmaning" i de utsatta områdena. Eller som Brå beskriver det: "Dialog med medborgarna och lokal förankring kan vara ett framgångsrecept, men det är en svår balansgång för polisen att hantera krav från olika grupper.

– Det är en tuff utmaning för polisen att bygga förtroende i de utsatta områdena om de ska vara effektiva och samtidigt uppfattas som rättvisa. Vissa boende, särskilt de äldre, tycker att polisen är för slapphänt och borde använda lite hårdare tag mot de kriminella. Yngre, främst män, upplever att de inte blir behandlade med respekt, att de blir kontrollerade i onödan och att polisen är orättvis, säger Fredrik Marklund, utredare på Brå.

 

Dock kan det framhållas att förtroendet för polisen är aningen större under 2012-2017 jämfört med 2006-2011 i de utsatta områdena, medan de legat stilla i andra urbana områden.

 

 

Mer samordning och helhetssyn krävs

För att öka tryggheten för de boende och förtroendet för polisen i socialt utsatta områden, krävs bland annat samordning och långsiktighet. Polisen behöver också ha en helhetssyn på arbetet i de utsatta områdena, avslutar han.

 

En polis med gedigen och långvarig erfarenhet av grova brott och gängproblematik, är Gunnar Appelgren. Han har intervjuats av bland andra Sveriges Radios Ekoredaktion, och beskriver problemen som han väl känner igen. Men han har även lösningen på problemen. En hög närvaro av poliser som arbetar och samarbetar aktivt, långsiktigt och nära i lokalsamhället. Det är vad som krävs för att skapa legitimitet för poliserna i dessa områden. Det kanske viktigaste i vad Gunnar påpekar är vad han lägger i ordet långsiktigt. Polisiärt långsiktiga satsningar har traditionellt handlat om något eller upp till tre år. Dessa brandkårsutryckningar som sedan flyttats till andra mål, har fått oss till den nuvarande situationen. Men för att komma tillrätta med problematiken som vi nu möter kommer att kräva kraftfulla satsningar under flera decennier...

 

Tommy Hansson