Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2006-11-10 10:11- Jag upplever att en hel del medlemmar helt enkelt inte känner till vilka försäkringar som följer med medlemskapet hos oss, säger Martina Mårtensson som bl a jobbar med att administrera medlemsförsäkringar på expeditionen hos polisfacket i Stockholms län.
Detta på tal om att Mikael Hagansbo på projektet Trygg Polis i förra Blåljus framförde tanken att rätt många poliser är antingen över- eller underförsäkrade. Martina tycker det behövs en kort repetition i medlemsförmåner.
- Alla medlemmar har i sin fackavgift inbakad en olycksfallsförsäkring för sig själva och hela familjen dygnet runt, förklarar hon. Dessutom ingår en sjukförsäkring för medlemmen personligen som från dag 30 till dag 90 av en sjukskrivningsperiod ger tusen kr i månaden. Beloppet är skattefritt.
- Frivilligt kan medlemmen/medförsäkrad höja invaliditetsersättningen i olycksfallförsäkringen genom ett tillval på en miljon kr. Inklusive grundersättningen kommer de då upp i en miljon åttahundratusen. Det tillvalet kostar inte mycket med hänsyn till vad man får.
Martina berättar också att ersättningarna i sjukförsäkringen frivilligt kan förbättras. Upp till 36 månader kan medlemmen – beroende på val – få ettusen – tretusen kr i månaden.
- Det går också för medlem/medförsäkrad att frivilligt teckna en livförsäkring med enkelt förtidskapital. Ersättningsnivåerna varierar från 200000 till en miljon tvåhundratusen kr. Premien är åldersberoende.
Hon vill slå ett slag för den sjuk- och olycksfallsförsäkring som erbjuds för barn och ungdom. Ersättningar utgår upp till och med 25 års ålder och hela det år den unge fyller 25. Grundpremien oavsett antal barn är 50 kr i månaden. Invaliditetsersättningen kan höjas med tillval.
-Jag tycker vi har riktigt bra försäkringar, menar Martina. Du som har frågor är välkommen att kontakta fackexpeditionen på 18690.
Martina slutar med en liten påminnelse.
- När alla barnen blivit över 25 år, skriv en rad till mig och säg upp deras sjuk- och olycksfallsförsäkring. Annars fortsätter beloppet att dras på lönen. Jag vet ju inget om hur många barn medlemmen har och hur gamla de är.
Gå in på www.forenadeliv.se, klicka på ”Kundsidor” i spalten till vänster, leta rätt på polisfackets logga och få en utförlig information om våra försäkringar.
-----------------------------------------------------------------
Trångsynt
Gävlepoliserna Wigon Lind och Lars Sjölin upplevde att de blev beskjutna i Ockelbotrakten när de i oktober 2003 följde efter en bil med misstänkta personer som larmats ut. De avbröt och inväntade förstärkning. Kort senare sköt de misstänkta ihjäl den 70-årige Claes Andersson. De greps och dömdes för mord. För skottet som avlossades dömdes de för framkallande av fara för annan. Rätten tilldömde poliserna ett skadestånd på 50 000 kr.
Brottsoffermyndigheten har i två omgångar avvisat polisernas önskan att få ut skadeståndet. Blåljus har försökt att få klarhet i hur myndigheten resonerat. Madelen Alatalo som trots allt var föredragande då ärendet avgjordes vägrar att uttala sig. Den hon hänvisar till – skadechefen Per Rubing – gömmer sig bakom en telefonsvarare och ringer inte tillbaka trots hövligt framförd önskan. Informationschefen Gudrun Norborg kan själv inget säga i ärendet men lovar att skriva ett e-brev till Per Rubing ”så kanske han ringer upp”. Det gör han inte.
Till sist blir det registratorn på myndigheten, Anna Åström, som bidrar med lite ljus genom att e-posta besluten till Blåljus. Blåljus har gjort en PDF-fil av beslutet rörande den ene polismannen. Det andra beslutet är i det närmaste identiskt till innehållet.
Brottsoffermyndighetens beslut
Av besluten framgår att brottsoffermyndigheten tydligen formalistiskt hänger upp sig på att det inte kunnat styrkas att gärningsmännen siktade på poliserna. Hur dessa har känt sig när de upplever skottlossning från en misstänkt bil de förföljer varken kan eller vill brottsoffermyndigheten föreställa sig.
En fråga som tränger sig på en vanlig människa som inte belastas av snårig juridisk teori är: Vem eller vilka kan gärningsmännen tänkas ha avsett skotten för i den aktuella situationen? En älg i skogsbrynet?
Polismännens upplevelse att de var de tänkta måltavlorna är – skämt åsido - helt naturlig och rimlig i situationen. Men deras upplevelse och den allvarliga kränkning de kände sig utsatta för väger lätt mot juridiska spetsfundigheter. Brottsoffermyndigheten…? Kanske dags att fundera på ett annat namn? För ett annat synsätt är nog inget att räkna med. Jurister som sällan eller aldrig lämnat sitt varma, trygga tjänsterum kan inte förväntas förstå hur det är att jobba som polis därute.
Blåljus har tidigare gjort en intervju och en artikel om brottsoffermyndigheten och kan intyga att man där har en mycket nedlåtande syn på domstolarna och de skadestånd dessa dömer ut. ”De kan inte mycket om skadeståndsrätten ute på domstolarna”, sas det då.
Domstolarna har dock ett litet försprång ur rättsäkerhetssynpunkt jämfört med brottsoffernämnden. Deras utslag kan som regel överklagas. Det är häpnadsväckande att brottsoffernämndens beslut som får sådan omfattande rättsverkan för enskilda medborgare inte kan överklagas. Det måste vara något ursprungligt misstag när man ger sådan diktatorisk makt till en simpel nämnd när en domstols beslut kan överklagas. Detta trots att det finns ett mycket omfattande regelverk för processen i brottmål där den enskildes rättssäkerhet tas till vara i hög grad. Det är rejält stötande att brottsoffernämnden till exempel kan såga ett skadestånd utdömt i hovrätt och komma undan med det utan vidare prövning.
André Jonsson har skickat en insändare till Blåljus av innebörden, såvitt vi kan förstå, att han uppmanar alla att gå in på hemsidan
http://www.namninsamling.com/skadestand_till_poliser
Blåljus vidarebefordar härmed hans uppmaning.
-----------------------------------------------------------------
Vi ska inte tycka
Jag har ett par tjänsteår mer än du, signaturen ”Anställd -88” (som skrev en insändare till förra Blåljus). Och vi har kommit fram till alldeles helt olika uppfattningar om polisjobbet. Jag märker på det du skriver att du anser dig ha rätt att tycka om hur vissa personer du möter på gatan ska behandlas. Jag förstår ingenting. Har tiden på skolan och åren i tjänsten inte lärt dig att det faktiskt inte är upp till oss poliser att tycka om den saken. Vi ska följa lagen, varken mer eller mindre. Måtte du inte ha alltför många unga poliser omkring dig som smittas av din attityd.
Allmänheten respekterar oss om vi benhårt följer lagen. Folk är inte dumma. De flesta är tillräckligt allmänbildade för att förstå att de själva varit med och stiftat lagarna. Och att då går det inte an att klaga om polisen upprätthåller dem.
Möter Svensson däremot några Wyatt Earp-typer som väser ”Det är jag som är lagen” ur mungipan så blir det ingen succé. Vi borde ha vuxit ifrån det där nu. Någon, jag minns inte vem, skrev att vad polisen idag behöver är inte auktoritet utan legitimitet. Auktoritet betyder noll för de uppväxande generationerna.
Men legitimitet begriper de. ”Den här polisen har ett uppdrag från folkets demokratiska majoritet. Den här polisen sköter det jobbet genom att följa de regler som folket har bestämt om.” Om allmänheten säger så när de möter eller ser en polis då är vi på rätt väg.
Du kan säkert ta tillfälliga poäng på att rensa ett torg från bråkmakare. Men när folk får reda på att du gör det efter dina egna regler är det tillräckligt många som förstår var det slutar. Och då blir de inte glada. De blir livrädda.
Benny
BLÅLJUS KOMMENTAR: Wyatt Earp var en legendarisk marshal och US marshal i den amerikanska västern på 1800-talet. Går man bortom Hollywoods idoliserande versioner finner man att historikerna inte är nådiga mot Earp. Han anses stundom ha stiftat sina egna lagar och inte tvekat att utnyttja sin ställning för privat vinning. ”Legitimitet” uppehöll sig Gunno Gunnmo mycket vid i en utredning han gjorde sedan han lämnat länspolismästarjobbet i Stockholms län. TIPS: kolla www.usmarshals.gov och möt en fascinerande värld. Sekretesslagen är inte så tung over there.
OM JAN KARLSENS
Visst måste han
Jag tycker det här är jättespännande. Vad kommer Jan Karlsen att säga? För visst måste han kommentera hur han tänker hantera konflikten med stockholmspoliserna? Han vägrar att göra det på Blåljus. Då kommer han förstås att göra det på hemmaplan i Polistidningen där han inte riskerar några spydiga kommentarer eller några fräcka strykningar i manuset. Jag kommer att slita nästa nummer av Polistidningen ur brevlådan för att läsa vad Jan Karlsen skriver i frågan. För ingen vill väl tro att han tiger ihjäl den helt? Eller…?
Hundförare
Kan en ordförande
Jag läser i Polistidningen att Jan Karlsen lovar stockholmspoliserna att han kommer att ägna lika mycket kraft åt deras frågor som åt övriga förbundsmedlemmars. Om det är sant, vilket jag inte är så övertygad om, hur stämmer det med att han helt struntar i när folk riktar frågor direkt till honom på Blåljus? Kan en ordförande i Polisförbundet bete sig på det viset? Om man har ställt upp som facklig ordförande för alla landets poliser har man väl vissa skyldigheter. Dit borde väl höra att besvara ärliga frågor från medlemmar särskilt när frågorna skickas fram på ett sakligt och väluppfostrat sätt vilket jag tycker skedde i Blåljus.
Kan en ordförande för hela landets poliser bara vifta bort medlemmen för att medlemmen råkat fråga på fel hemsida som Jan Karlsen ser det? Ja, det är många frågor och vi får inga svar med mindre än att vi skriver till Polistidningen. Och hur kul är det? Det var någon som skrev i Blåljus att man får se upp med att reta upp fackliga företrädare för de har mycket makt. Och där jag jobbar där ska man hålla på Jan Karlsen.
Det skulle inte vara hälsosamt för mig om det läckte ut via förbundsstyrelsen att jag varit kritisk mot honom i Polistidningen. Här är det som att svära i kyrkan. Så när jag tycker att han uppträder som en diktator och vill föra fram den åsikten så är det säkrast att jag skriver det i Blåljus. Jag skulle inte tro att mina fackkillar har så mycket att hämta på den redaktionen.
Medlem västerut i landet
Systemskifte
Läste i Blåljus att Stefan Eklund berättade att I-lön inom myndigheten ska utvärderas. Jag har ett minne av att det var särskilda grupper som skulle I-lönesättas. Jag hoppas verkligen jag minns rätt där för jag som är en vanlig utryckningspolis har då inte hört något från ledningen om att jag skulle få mer eller mindre än mina kompisar i lön. Jag hoppas också att jag aldrig behöver höra talas om det så länge jag rattar min utryckningsbil. Jag kan förstå att man vill ha I-lön på arbetsledare och vissa specialister och det kan jag också tycka är motiverat. Men för den stora gruppen patrullerande i yttre kan det väl inte vara aktuellt? Lyckligtvis lägger Stefan in ett litet ”om” vi ska gå vidare med I-lön. Jag tycker frågan är så allvarlig att det inte räcker med den lilla reservationen.
Det är ett systemskifte att införa I-lön för alla och jag tycker att en stämma eller kanske en medlemsomröstning bör till innan vi går med på att ta det steget. Vad arbetsgivaren vill är helt klart. Vad som däremot inte är klart är efter vilka kriterier man bedömer utryckningstjänst. Antal ingripanden, antal o-bot, antal RAR-anmälningar eller något annat? Hur bedöms och skattas mjuka faktorer som smidighet, empati, diplomati och medmänsklighet? Vem i ledningen vet något om hur enskilda poliser på fältet fungerar på ett rent mänskligt plan?
Jag tycker att vi ska ha väldigt klara besked från ledningen hur det här ska gå till innan vi accepterar förändringen. Risken för orättvisor och godtycke känns överhängande.
Utryckningspolis Norr
-----------------------------------------------------------------
BLÅLJUS FÖRST
Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis missar du inte senaste nytt från oss.
-----------------------------------------------------------------
Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras normalt måndagar och torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi även andra dagar.
Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 9 november 2006 kl 2355. Nästa uppdatering blir måndagen den 13 november.
Vid uppdateringen i måndags, den 6 november kl 2355, stod vårt räkneverk på 236.897. I kväll, torsdagen den 9 november kl 2355, har 792 besökare tillkommit och vi landar för ögonblicket på 237.689.
-----------------------------------------------------------------
HISTORISKA GLIMTAR
”Doctor Livingstone, I presume (förmodar jag)”. Snacka om bevingade ord. Dessa yttrades den 10 november 1871 vid Tanganyikasjön av Sir Henry Martin Stanley från New York Herald som riktade dem till den svårt medtagne doktor David Livingstone som 1866 givit sig av för att söka Nilens källor. Stanley hade tidningens uppdrag att leta rätt på doktor Livingstone. Tidigt exempel på framgångsrik grävande journalistik.
Den 11 november 1918 skrev parterna under det stilleståndsavtal som äntligen skulle få vapnen att tystna efter ett förödande första världskrig. Det skedde i den allierade överbefälhavaren marskalk Fochs järnvägsvagn i Compiègneskogen. Hitler förnedrade fransmännen genom att 1940 tvinga dem erkänna sig besegrade i samma järnvägsvagn som bevarats på platsen som museum.
Bismarcks systerfartyg Tirpitz var en nagel i ögat på de allierade när hon hotade ishavskonvojerna från norska baser. Flera självmordsbetonade försök att sänka henne gjordes bl a med minubåtar i september 1943. Brittiskt bombflyg gjorde en rad halsbrytande attacker och först den 12 november 1944 fick de in sådana fullträffar att det väldiga fartyget kantrade vid sin ankringsplats utanför Tromsö.
Den 13 november 1916 invigdes Naturhistoriska riksmuséet i Frescati. Museet har idag stora vetenskapliga samlingar med över 17 miljoner numrerade föremål och stora utställningar för allmänheten. Museet har sitt ursprung i Vetenskapsakademiens naturaliekabinett, inrättat 1739. År 1819 tog Vetenskapsakademien emot Gustaf von Paykulls omfattande samlingar av allehanda djur, som 1820 flyttades från Wallox-Säby, den Paykullska släktgården i Uppland, till Stockholm. 1916 fick samlingarna sitt slutgiltiga hem i det nybyggda museet.
Detta på tal om att Mikael Hagansbo på projektet Trygg Polis i förra Blåljus framförde tanken att rätt många poliser är antingen över- eller underförsäkrade. Martina tycker det behövs en kort repetition i medlemsförmåner.
Kostar inte mycket för vad man får
- Alla medlemmar har i sin fackavgift inbakad en olycksfallsförsäkring för sig själva och hela familjen dygnet runt, förklarar hon. Dessutom ingår en sjukförsäkring för medlemmen personligen som från dag 30 till dag 90 av en sjukskrivningsperiod ger tusen kr i månaden. Beloppet är skattefritt.
- Frivilligt kan medlemmen/medförsäkrad höja invaliditetsersättningen i olycksfallförsäkringen genom ett tillval på en miljon kr. Inklusive grundersättningen kommer de då upp i en miljon åttahundratusen. Det tillvalet kostar inte mycket med hänsyn till vad man får.
För barn och ungdom
Martina berättar också att ersättningarna i sjukförsäkringen frivilligt kan förbättras. Upp till 36 månader kan medlemmen – beroende på val – få ettusen – tretusen kr i månaden.
- Det går också för medlem/medförsäkrad att frivilligt teckna en livförsäkring med enkelt förtidskapital. Ersättningsnivåerna varierar från 200000 till en miljon tvåhundratusen kr. Premien är åldersberoende.
Hon vill slå ett slag för den sjuk- och olycksfallsförsäkring som erbjuds för barn och ungdom. Ersättningar utgår upp till och med 25 års ålder och hela det år den unge fyller 25. Grundpremien oavsett antal barn är 50 kr i månaden. Invaliditetsersättningen kan höjas med tillval.
En liten påminnelse
-Jag tycker vi har riktigt bra försäkringar, menar Martina. Du som har frågor är välkommen att kontakta fackexpeditionen på 18690.
Martina slutar med en liten påminnelse.
- När alla barnen blivit över 25 år, skriv en rad till mig och säg upp deras sjuk- och olycksfallsförsäkring. Annars fortsätter beloppet att dras på lönen. Jag vet ju inget om hur många barn medlemmen har och hur gamla de är.
TIPS:
Gå in på www.forenadeliv.se, klicka på ”Kundsidor” i spalten till vänster, leta rätt på polisfackets logga och få en utförlig information om våra försäkringar.
-----------------------------------------------------------------
Trångsynt
okänslig
myndighet
Gävlepoliserna Wigon Lind och Lars Sjölin upplevde att de blev beskjutna i Ockelbotrakten när de i oktober 2003 följde efter en bil med misstänkta personer som larmats ut. De avbröt och inväntade förstärkning. Kort senare sköt de misstänkta ihjäl den 70-årige Claes Andersson. De greps och dömdes för mord. För skottet som avlossades dömdes de för framkallande av fara för annan. Rätten tilldömde poliserna ett skadestånd på 50 000 kr.
Myndigheten kommenterar inte
Brottsoffermyndigheten har i två omgångar avvisat polisernas önskan att få ut skadeståndet. Blåljus har försökt att få klarhet i hur myndigheten resonerat. Madelen Alatalo som trots allt var föredragande då ärendet avgjordes vägrar att uttala sig. Den hon hänvisar till – skadechefen Per Rubing – gömmer sig bakom en telefonsvarare och ringer inte tillbaka trots hövligt framförd önskan. Informationschefen Gudrun Norborg kan själv inget säga i ärendet men lovar att skriva ett e-brev till Per Rubing ”så kanske han ringer upp”. Det gör han inte.
Till sist blir det registratorn på myndigheten, Anna Åström, som bidrar med lite ljus genom att e-posta besluten till Blåljus. Blåljus har gjort en PDF-fil av beslutet rörande den ene polismannen. Det andra beslutet är i det närmaste identiskt till innehållet.
Brottsoffermyndighetens beslut
Av besluten framgår att brottsoffermyndigheten tydligen formalistiskt hänger upp sig på att det inte kunnat styrkas att gärningsmännen siktade på poliserna. Hur dessa har känt sig när de upplever skottlossning från en misstänkt bil de förföljer varken kan eller vill brottsoffermyndigheten föreställa sig.
Vem kan skottet varit avsett för?
En fråga som tränger sig på en vanlig människa som inte belastas av snårig juridisk teori är: Vem eller vilka kan gärningsmännen tänkas ha avsett skotten för i den aktuella situationen? En älg i skogsbrynet?
Polismännens upplevelse att de var de tänkta måltavlorna är – skämt åsido - helt naturlig och rimlig i situationen. Men deras upplevelse och den allvarliga kränkning de kände sig utsatta för väger lätt mot juridiska spetsfundigheter. Brottsoffermyndigheten…? Kanske dags att fundera på ett annat namn? För ett annat synsätt är nog inget att räkna med. Jurister som sällan eller aldrig lämnat sitt varma, trygga tjänsterum kan inte förväntas förstå hur det är att jobba som polis därute.
En rädd polis är en dålig polis
- En rädd polis är en dålig polis, säger Lars Ericson, ordförande i polisfacket i Stockholms län. Poliser måste i alla lägen kunna känna statens och den egna myndighetens stöd när de ger sig in i situationer som är eller kan bli farliga. Uteblir det stödet är det stor risk att hela jobbet havererar. Det är obegripligt att en nämnd kan sätta sig över en dom där skadestånd utdömts. Om inte våra politiker reagerar på det här beslutet kan vi vara ute på en mycket farlig väg.
Blåljus har tidigare gjort en intervju och en artikel om brottsoffermyndigheten och kan intyga att man där har en mycket nedlåtande syn på domstolarna och de skadestånd dessa dömer ut. ”De kan inte mycket om skadeståndsrätten ute på domstolarna”, sas det då.
Domstolarna har dock ett litet försprång ur rättsäkerhetssynpunkt jämfört med brottsoffernämnden. Deras utslag kan som regel överklagas. Det är häpnadsväckande att brottsoffernämndens beslut som får sådan omfattande rättsverkan för enskilda medborgare inte kan överklagas. Det måste vara något ursprungligt misstag när man ger sådan diktatorisk makt till en simpel nämnd när en domstols beslut kan överklagas. Detta trots att det finns ett mycket omfattande regelverk för processen i brottmål där den enskildes rättssäkerhet tas till vara i hög grad. Det är rejält stötande att brottsoffernämnden till exempel kan såga ett skadestånd utdömt i hovrätt och komma undan med det utan vidare prövning.
Namninsamling
André Jonsson har skickat en insändare till Blåljus av innebörden, såvitt vi kan förstå, att han uppmanar alla att gå in på hemsidan
http://www.namninsamling.com/skadestand_till_poliser
Blåljus vidarebefordar härmed hans uppmaning.
-----------------------------------------------------------------
Insändare:
Vi ska inte tycka
Vi ska följa lagen
Jag har ett par tjänsteår mer än du, signaturen ”Anställd -88” (som skrev en insändare till förra Blåljus). Och vi har kommit fram till alldeles helt olika uppfattningar om polisjobbet. Jag märker på det du skriver att du anser dig ha rätt att tycka om hur vissa personer du möter på gatan ska behandlas. Jag förstår ingenting. Har tiden på skolan och åren i tjänsten inte lärt dig att det faktiskt inte är upp till oss poliser att tycka om den saken. Vi ska följa lagen, varken mer eller mindre. Måtte du inte ha alltför många unga poliser omkring dig som smittas av din attityd.
Allmänheten respekterar oss om vi benhårt följer lagen. Folk är inte dumma. De flesta är tillräckligt allmänbildade för att förstå att de själva varit med och stiftat lagarna. Och att då går det inte an att klaga om polisen upprätthåller dem.
Möter Svensson däremot några Wyatt Earp-typer som väser ”Det är jag som är lagen” ur mungipan så blir det ingen succé. Vi borde ha vuxit ifrån det där nu. Någon, jag minns inte vem, skrev att vad polisen idag behöver är inte auktoritet utan legitimitet. Auktoritet betyder noll för de uppväxande generationerna.
Men legitimitet begriper de. ”Den här polisen har ett uppdrag från folkets demokratiska majoritet. Den här polisen sköter det jobbet genom att följa de regler som folket har bestämt om.” Om allmänheten säger så när de möter eller ser en polis då är vi på rätt väg.
Du kan säkert ta tillfälliga poäng på att rensa ett torg från bråkmakare. Men när folk får reda på att du gör det efter dina egna regler är det tillräckligt många som förstår var det slutar. Och då blir de inte glada. De blir livrädda.
Benny
BLÅLJUS KOMMENTAR: Wyatt Earp var en legendarisk marshal och US marshal i den amerikanska västern på 1800-talet. Går man bortom Hollywoods idoliserande versioner finner man att historikerna inte är nådiga mot Earp. Han anses stundom ha stiftat sina egna lagar och inte tvekat att utnyttja sin ställning för privat vinning. ”Legitimitet” uppehöll sig Gunno Gunnmo mycket vid i en utredning han gjorde sedan han lämnat länspolismästarjobbet i Stockholms län. TIPS: kolla www.usmarshals.gov och möt en fascinerande värld. Sekretesslagen är inte så tung over there.
OM JAN KARLSENS
VÄGRAN ATT SVARA
Visst måste han
kommentera
Jag tycker det här är jättespännande. Vad kommer Jan Karlsen att säga? För visst måste han kommentera hur han tänker hantera konflikten med stockholmspoliserna? Han vägrar att göra det på Blåljus. Då kommer han förstås att göra det på hemmaplan i Polistidningen där han inte riskerar några spydiga kommentarer eller några fräcka strykningar i manuset. Jag kommer att slita nästa nummer av Polistidningen ur brevlådan för att läsa vad Jan Karlsen skriver i frågan. För ingen vill väl tro att han tiger ihjäl den helt? Eller…?
Hundförare
Kan en ordförande
bete sig så?
Jag läser i Polistidningen att Jan Karlsen lovar stockholmspoliserna att han kommer att ägna lika mycket kraft åt deras frågor som åt övriga förbundsmedlemmars. Om det är sant, vilket jag inte är så övertygad om, hur stämmer det med att han helt struntar i när folk riktar frågor direkt till honom på Blåljus? Kan en ordförande i Polisförbundet bete sig på det viset? Om man har ställt upp som facklig ordförande för alla landets poliser har man väl vissa skyldigheter. Dit borde väl höra att besvara ärliga frågor från medlemmar särskilt när frågorna skickas fram på ett sakligt och väluppfostrat sätt vilket jag tycker skedde i Blåljus.
Kan en ordförande för hela landets poliser bara vifta bort medlemmen för att medlemmen råkat fråga på fel hemsida som Jan Karlsen ser det? Ja, det är många frågor och vi får inga svar med mindre än att vi skriver till Polistidningen. Och hur kul är det? Det var någon som skrev i Blåljus att man får se upp med att reta upp fackliga företrädare för de har mycket makt. Och där jag jobbar där ska man hålla på Jan Karlsen.
Det skulle inte vara hälsosamt för mig om det läckte ut via förbundsstyrelsen att jag varit kritisk mot honom i Polistidningen. Här är det som att svära i kyrkan. Så när jag tycker att han uppträder som en diktator och vill föra fram den åsikten så är det säkrast att jag skriver det i Blåljus. Jag skulle inte tro att mina fackkillar har så mycket att hämta på den redaktionen.
Medlem västerut i landet
Systemskifte
införa I-lön
Läste i Blåljus att Stefan Eklund berättade att I-lön inom myndigheten ska utvärderas. Jag har ett minne av att det var särskilda grupper som skulle I-lönesättas. Jag hoppas verkligen jag minns rätt där för jag som är en vanlig utryckningspolis har då inte hört något från ledningen om att jag skulle få mer eller mindre än mina kompisar i lön. Jag hoppas också att jag aldrig behöver höra talas om det så länge jag rattar min utryckningsbil. Jag kan förstå att man vill ha I-lön på arbetsledare och vissa specialister och det kan jag också tycka är motiverat. Men för den stora gruppen patrullerande i yttre kan det väl inte vara aktuellt? Lyckligtvis lägger Stefan in ett litet ”om” vi ska gå vidare med I-lön. Jag tycker frågan är så allvarlig att det inte räcker med den lilla reservationen.
Det är ett systemskifte att införa I-lön för alla och jag tycker att en stämma eller kanske en medlemsomröstning bör till innan vi går med på att ta det steget. Vad arbetsgivaren vill är helt klart. Vad som däremot inte är klart är efter vilka kriterier man bedömer utryckningstjänst. Antal ingripanden, antal o-bot, antal RAR-anmälningar eller något annat? Hur bedöms och skattas mjuka faktorer som smidighet, empati, diplomati och medmänsklighet? Vem i ledningen vet något om hur enskilda poliser på fältet fungerar på ett rent mänskligt plan?
Jag tycker att vi ska ha väldigt klara besked från ledningen hur det här ska gå till innan vi accepterar förändringen. Risken för orättvisor och godtycke känns överhängande.
Utryckningspolis Norr
-----------------------------------------------------------------
BLÅLJUS FÖRST
ÄVEN I DIN DATOR
Vill du göra Blåljus till din startsida på Internet? Det är mycket enkelt. Medan du har hemsidan uppe - klicka på Verktyg-Internetalternativ-Aktuell-Verkställ-OK och saken är klar. På så vis missar du inte senaste nytt från oss.
SLÅ ENSIGNAL!
NYHET! RING!
Har du en spontan tanke, en invändning, ett tips om något som hänt men samtidigt långt till en dator – ring Blåljus 0734 33 50 00 och berätta direkt. Du har givetvis, om du så önskar, samma rätt till anonymitetsskydd som när du skriver. VÄLKOMMEN I LUREN!-----------------------------------------------------------------
UPPDATERINGAR OCH BESÖKARE
Blåljus, hemsida för polisfacket i Stockholms län, uppdateras normalt måndagar och torsdagar. Händer det något viktigt uppdaterar vi även andra dagar.
Den här sidan har uppdaterats torsdagen den 9 november 2006 kl 2355. Nästa uppdatering blir måndagen den 13 november.
Vid uppdateringen i måndags, den 6 november kl 2355, stod vårt räkneverk på 236.897. I kväll, torsdagen den 9 november kl 2355, har 792 besökare tillkommit och vi landar för ögonblicket på 237.689.
-----------------------------------------------------------------
HISTORISKA GLIMTAR
- det hände just idag!
”Doctor Livingstone, I presume (förmodar jag)”. Snacka om bevingade ord. Dessa yttrades den 10 november 1871 vid Tanganyikasjön av Sir Henry Martin Stanley från New York Herald som riktade dem till den svårt medtagne doktor David Livingstone som 1866 givit sig av för att söka Nilens källor. Stanley hade tidningens uppdrag att leta rätt på doktor Livingstone. Tidigt exempel på framgångsrik grävande journalistik.
Den 11 november 1918 skrev parterna under det stilleståndsavtal som äntligen skulle få vapnen att tystna efter ett förödande första världskrig. Det skedde i den allierade överbefälhavaren marskalk Fochs järnvägsvagn i Compiègneskogen. Hitler förnedrade fransmännen genom att 1940 tvinga dem erkänna sig besegrade i samma järnvägsvagn som bevarats på platsen som museum.
Bismarcks systerfartyg Tirpitz var en nagel i ögat på de allierade när hon hotade ishavskonvojerna från norska baser. Flera självmordsbetonade försök att sänka henne gjordes bl a med minubåtar i september 1943. Brittiskt bombflyg gjorde en rad halsbrytande attacker och först den 12 november 1944 fick de in sådana fullträffar att det väldiga fartyget kantrade vid sin ankringsplats utanför Tromsö.
Den 13 november 1916 invigdes Naturhistoriska riksmuséet i Frescati. Museet har idag stora vetenskapliga samlingar med över 17 miljoner numrerade föremål och stora utställningar för allmänheten. Museet har sitt ursprung i Vetenskapsakademiens naturaliekabinett, inrättat 1739. År 1819 tog Vetenskapsakademien emot Gustaf von Paykulls omfattande samlingar av allehanda djur, som 1820 flyttades från Wallox-Säby, den Paykullska släktgården i Uppland, till Stockholm. 1916 fick samlingarna sitt slutgiltiga hem i det nybyggda museet.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september