Publicerat 2011-09-01 20:45

Blåljus

ändrar

inget

Flera stora dagstidningar tar i dagarna steget att stänga sina kommentarsfält under artiklarna där läsarna fritt och anonymt kunnat skriva vad de vill om vad som helst. Blåljus ändrar inget i sitt läsarforum – samma regler fortsätter att gälla som de som skrevs ner när hemsidan startade. Varför behöver inte Blåljus stänga av läsarna från möjligheten att kommentera?

Polisfacket i Stockholms län som står för Blåljus tänkte en hel del på det här i hemsidans begynnelse. Syftena med sidan är flera. Först kommer att driva den fackliga kampen men tätt efter kommer att informera medlemmarna om smått och stort. Den fackliga kampen driver man genom att påverka. Och påverkan bygger på förtroende. Blåljus skulle inte få någon framgång om vi ståtade med domar för t ex förtal eller hets mot folkgrupp.

Fruktade i vissa kretsar

Det stod tidigt klart att ansvarige utgivaren och redaktionen måste ta fullt ansvar för det som skrivs. Varje artikel,  inlägg eller insändare måste prövas tryckfrihetsrättsligt av redaktionen FÖRE publicering. Den slutsatsen uteslöt ett öppet forum eller kommentarsfält om vi nu inte skulle ha en jourhavande redaktör som granskade sidan 24 tim per dygn året runt.

Vi har haft en fri och öppen debatt på Blåljus och blivit kända för den. Och fruktade i vissa kretsar. Kritiken har många gånger varit svidande i insändare och inte så få makthavare har gått i taket vid läsningen. Men vi har inte ens varit i närheten av en fällning för tryckfrihetsbrott.
Vi har fått en del skumma insändare som hade varit rena katastrofer om de kommit ut på sidan. Sådana är lätta att hantera.

Utan strykningar eller ändringar

Knivigare blir det när man inser att skribenten är ute i rättfärdiga och angelägna ärenden men gått för långt i t ex personkritik. Vi har i 99 fall av 100 löst det med en diskussion med författaren som godtagit vissa ändringar för att det skrivna inte skulle bryta mot lagen. Någon enstaka gång har det inte lyckats och då har det känts tråkigt.

Vårt mål är nämligen som bekant att alla som har åsikter i relevanta polisfrågor också ska ha rätt att framföra dem på Blåljus utan strykningar eller ändringar i det skrivna. Det har vi lyckats bra med och det är vi glada över.

Polismästare efterforskade källa

Frågan om anonymitet kommer alltid upp i de här sammanhangen. I den bästa av världar står alla insändarförfattare med fullt namn under sitt alster. Vi lever inte i den bästa av världar. Jag satt nyligen i en krets av poliser och andra och pratade när en av dem berättade att hans polismästare här i Stockholms län kallat upp honom och frågat om han låg bakom uppgifter i en tidning.  Jag föreslog naturligtvis anmälan av detta uppenbara grundlagsbrott men polisen tvekade. Det skulle bara göra ont värre, menade han.

Det är inte högt i tak i Polismyndigheten i Stockholms län hur gärna än ledningen vill göra det gällande. De som vill framföra sin kritik på Blåljus anonymt har oftast mycket goda skäl för det. Det kan stå dem dyrt om deras identitet blir känd. Det blir den naturligtvis heller aldrig. Redaktionen är vattentät.

En annan sak är att insändarförfattaren måste vara känd för redaktion. Annars går det inte att publicera – det vore ansvarslöst.

De stora tidningsredaktionerna har i sina webbupplagor i åratal accepterat att människor utan prövning fått skriva vad som fallit dem in och utan att skribenten varit känd för redaktionen. Vad det säger om deras journalistik må läsaren avgöra.

Claes Cassel
ansvarig utgivare