Bilden av Polisen - En man?

Med utgångspunkt från en doktorsavhandling om polisjargong, skriver Lena Nitz i svt debatt om mångfaldsarbetet inom svensk polis. Hon har fyra förslag som kan komma tillrätta med en del av det som kan orsaka jargonen, bland annat föreslår hon obligatorisk handledning för poliser

Bilden av en polis i Sverige är en man. En sekulariserad, heterosexuell och svensk man. Naturligtvis gäller det inte alla, men det är en tydlig norm. De som inte passar in i den rollen ses som mer eller mindre avvikande.

Det menar Malin Wieslander i sin doktorsavhandling från Karlstads Universitet. Hon visar bland annat i sin forskning hur en del nyexaminerade poliser använder en rå och skämtsam jargong om till exempel etniska minoriteter som ett sätt att komma runt polisens officiella hållning i mångfaldsfrågor, som de upplever som alltför styrd.

Från Polisförbundets sida ser vi allvarligt på den bild som Wieslanders forskning visar. Att poliser har en stundtals ganska rå och cynisk ton sinsemellanär är förståeligt. Som polis möter du många människor som visar sig från sin sämsta sida. Du möter vrede, sorg, missbruk, förtvivlan, ondska och utsatthet. En polis kan möta mer mänsklig misär på en dag än vad vissa människor gör under ett helt liv.

Humor och starkt kamratskap är ofta ett sätt att hantera det på.

Jargongen fyller en funktion på vissa sätt, men den får inte bli det enda sättet att bearbeta svåra upplevelser på. Då förlorar den sitt värde som ventil och kan istället bidra ytterligare till att gruppen sluter sig och utesluter människor som inte "passar in".

Polisen är en del av samhället. Det är inte bara i poliskåren som den vita, icke-religiösa mannen är norm. Kanske är det emellertid ännu viktigare för oss än för många andra att vara uppmärksamma på de problem som detta kan orsaka. Som poliser är vi ansvariga för att skydda demokratiska värden och i vår maktutövning är vi beroende av medborgarnas förtroende.

Vi behöver förtroende från många olika människor för att kunna göra vårt jobb bra, inte bara från den grupp som är norm.

Därför anser Polisförbundet att polisen måste förstärka sitt mångfaldsarbete ur flera olika perspektiv. Vi vill se fyra åtgärder:

1. Rekrytera fler poliser som bryter mot normen
Det är centralt att poliskåren speglar samhället både vad gäller etniskt ursprung, kön och sexualitet. Kåren måste kunna möta och förstå alla typer av människor. Polismyndigheten måste göra ännu mer att för att få fler med annan bakgrund än normen att söka till poliskåren.

Ett sätt är att göra riktade rekryteringssatsningar för att få män och kvinnor med annat etniskt ursprung än svenskt att söka. Ett annat sätt är göra polisutbildningen till en högskoleutbildning.

En statlig utredning om framtidens polisutbildning, SOU 2008:39, tog upp att det faktum i sig att polisutbildningen blir högskola kan dra till sig nya grupper och öka mångfalden. Akademiskt intresserade som inte sökt idag då polisutbildningen är mer av en yrkesskola kan attraheras av att man kan ta med sig akademiska poäng från polisutbildningen till fortsatt utbildning och forskning. Den nya regeringen har utlovat en högskoleutbildning, men Polisförbundet anser att processen kan gå snabbare.

2. Tydligt mångfaldsfokus på polisutbildningen
Att skapa en mer jämställd poliskår och en polis som präglas av en större etnisk mångfald är inte enbart en fråga om rekrytering av personer från grupper som i dag är underrepresenterade inom polisen. Det är i lika hög grad en fråga om ökad kunskap. De frågeställningar som omfattas av de olika kurserna på utbildningen ska därför även belysas från ett jämställdhetsperspektiv och ett mångkulturellt perspektiv.

3. Realisera obligatorisk handledning 

 Det räcker inte med en värdegrund på papper som man studerar på utbildningen. Poliser behöver kontinuerlig handledning av utomstående professionell kompetens för att inte riskera att fastna i en alltför stereotyp svartvit världsbild som ett resultat av den hårda verklighet de är satta att verka i. Etiska frågeställningar måste översättas till verkliga situationer. Det finns riktlinjer inom polisen om obligatorisk handledning, men de följs inte i tillräckligt hög grad i praktiken.

4. Nationell strategi för polisens arbete med hatbrott
Arbetet med hatbrott måste prioriteras upp. I dag hanteras det olika i olika delar av landet. Det måste finnas en nationell praxis för hur arbetet med hatbrott ska hanteras. Utredning av hatbrott måste ges en tydligt prioriterad roll i den nya myndigheten som blir verklighet den 1 januari 2015.

Att polisen prioriterar upp mångfaldsarbetet är viktigt på kort sikt, men inte minst på lång sikt. Globaliseringen ökar och polisen kommer att verka i ett än mer komplext och mångfacetterat samhälle än i dag. Det är en utmaning som vi måste klara av och därför måste vi ta mångfaldsarbetet på allvar.

Lena Nitz

Ordförande Polisförbundet

Lena Nitz

Ordförande Polisförbundet