Hanne Kjöller, DNs vassaste penna har inte skrivit på ett tag, möjligen har hon varit på semester. I dagens ledarkrönika, under rubriken Batongen bara till låns, gör hon comeback genom att gå till hård attack mot polisledningen i Stockholms läns polismyndighet för att den inte uttalat sig kritiskt efter att DN publicerat en video på ett polisingripande.
Eftersom videon väckt stor uppmärksamhet och även kritik bland de vanliga experter som media kallar in vid liknande tillfällen, menar Kjöller att det är polisledningens plikt att dels uttala kritik mot ingripandet med utgångspunkt från videon. Dessutom borde den agerande polisen omplaceras med omedelbar verkan, detta trots att hon har semester och således knappast torde utgöra ett hot mot någon. Dessutom har både en chefsåklagare vid interna utredningsenheten och polismyndigheten i Stockholm har tagit initiativ att polisanmäla händelsen för att utröna om något fel blivit begånget.
Men, ett annat vittne än den som försåg DN med filmen anser att polisen agerade rätt, enligt en DN-artikel.
– Det baserar jag på händelserna som inträffade innan det man ser på filmen säger vittnet till DN.
Vittnet vill dock inte säga vad som hände då till DN, det har vittnet berättat för polisen och det ligger som en del av polisutredningen.
Blåljus kan konstatera, att vilket våld som är rimligt att använda vid ett gripande, är beroende på olika omständigheter. Media har för att inte minska möjligheterna att sälja lösnummer i sommartorkan gjort sitt bästa för att undvika att beskriva händelsen som gav anledning att gripa gärningsmannen. Om en berusad man just har misshandlat två andra män, och dessutom slagit sin knytnäve genom en glasruta och vägrar lyda polisens tillsägelser utan tvärtom tjafsar emot – vilket våld skall man förvänta sig av den gärningsmannen när en ensam polis skall genomföra gripandet? Hur effektiv var hunden?
Mot slutet av sin ledare skriver Kjöller att ”det varken länspolismästaren eller presstalespersonerna tycks ha insett är att polisen bara har sin batong till låns. Och det är ytterst vi, medborgare som tittar på filmen – inte polismyndigheten, som har lånat ut den. Vi har genom våra folkvalda gett poliskåren mandat att svinga sin batong och att dra sitt tjänstevapen, men inte när som helst och inte hursomhelst. Våldsmonopolet är villkorat.
Och det vi nu ser är av allt att döma ett avtalsbrott. Därför har vi rätt att få veta hur hundförarens chefer ser på händelsen. Vi har rätt att kräva att kvinnan stängs av eller omplaceras tills vi får veta att hon inte ämnar fortsätta puckla på folk som är fulla och jobbiga.”
Blåljus kommentar: Nu handlade det inte om att vara full och jobbig, utan om en person som var misstänkt för att just ha begått ett (eller flera) våldsbrott. Och avtalet mellan samhället och poliserna bygger på rättslig utredning med någon minimal rättssäkerhet även för anklagade poliser, inte ståndsrätt eller lynchjustis utförd av media. Den aktuella polisen har för närvarande semester, och polisutredningen beräknas ta några veckor. Polisen torde komma att göra lika lite skada å yrkets vägnar under sin semester som Hanne Kjöller gjorde under sin. Efter det kommer vi sannolikt att få en mer allsidig bild än den som media valt att presentera. Fast visst kan det förstås, att det gäller för media att suga ut det mesta av saftiga nyheter när det är nyhetstorka. DNs ledare kan läsas här. Polistidningen har även kommenterat händelsen.
Tommy Hansson