Publicerat 2010-10-28 22:00SMÅTT OCH GOTT UR BLÅLJUS NOTISBLOCK
FRÅN DEN GÅNGNA VECKAN:


Barntillåtet arbetsliv:

”Kartläggning bra

men nu behövs handling”

Arbetslivet är inte föräldravänligt, det vet vi sedan länge. Vi välkomnar att regeringen nu ger uppdrag till SCB att kartlägga hur föräldrar kan, eller snarare inte kan, förena sitt arbetsliv med att också vara föräldrar. Men kartlägg inte bara hur det ser ut – gör något också. Det skriver Unionens förhandlingschef Niklas Hjert i TCO-tidningen. De skiftesarbetande poliser som redan drabbats av ATA och är på väg att råka ut för försämrad semester vill nog hålla med. Hoppas SCB slumpar fram några polisfamiljer.

Det behövs mer än kartläggningar för att få ett jämställt arbetsliv, anser Unionen förhandlingschef Niklas Hjert i ett långt inlägg i TCO-tidningen.

Fotboja straff

mot stalkning

 
Regeringen beslutar att kriminalisera stalkning. Den som ägnar sig åt systematisk förföljelse ska kunna dömas till fängelse. Sverige blir också först i Europa med att införa fotboja som ett sätt att komma åt förövare. ”Marie”, som länge plågades av en förföljare, välkomnar den nya lagen, skriver SvD i en lång artikel.

Tidningen listar även ett antal allvarliga fall

”Kändisar och politiker löper, enligt psykologen Martin Grann, större risk än andra att drabbas av stalkning. Här är några uppmärksammade fall:

Jodie Foster, skådespelare En man, som var besatt av Foster, sköt 1981 i ett desperat försök att fånga hennes uppmärksamhet sex skott mot USA:s dåvarande president Ronald Reagan.

Ulrica Messing, före detta statsråd utsattes under flera år för hot av en man som 2001 fick besöksförbud.

Evert Taube, sångare, förföljdes under många år av en kvinna som brände ned hans sommarställe Sjösala.
 
Agnetha Fältskog, Abba-sångerska, trakasserades av en man som hon hade haft ett förhållande med. Han dömdes till besöksförbud och utvisning".

Förbättrat skydd

mot stalkning

Regeringen har nyligen beslutat om att överlämna en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att förbättra situationen för personer som på olika sätt har utsatts eller riskerar att utsättas för upprepat våld, hot eller trakasserier, s.k. stalkning, skriver justitiedepartementet i ett pressmeddelande.

I propositionen föreslås ändringar i reglerna om besöksförbud. Förslagen är ett led i regeringens strävanden att förbättra situationen för de personer som på olika sätt riskerar att utsättas eller har utsatts för våld, hot eller trakasserier, ofta vid upprepade tillfällen, s.k. stalkning. Förslagen syftar till att stärka förbudets brottsförebyggande funktion och förbättra det skydd som förbudet avser att ge.

Uttrycket besöksförbud ersätts med kontaktförbud. De omständigheter som åklagaren särskilt ska beakta vid riskbedömningen förtydligas. Proportionalitetsprincipens betydelse tydliggörs genom att det uttryckligen anges att varje beslut om kontaktförbud ska föregås av en proportionalitetsbedömning.

Vidare föreslås att elektronisk övervakning, s.k. fotboja, ska få användas för att kontrollera efterlevnaden av ett särskilt utvidgat kontaktförbud.

I propositionen föreslås också att ett särskilt brott, olaga förföljelse, införs i brottsbalken. Förslaget syftar till att förstärka det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse. Straffet ska vara fängelse i högst fyra år.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2011.

Lättare få uppgifter

om fildelare

Polis och åklagare ska i framtiden lättare kunna få ut personuppgifter från nätleverantörer. Regeringen vill skriva om lagen så att även uppgifter om personer som begår brott med böter i straffskalan ska lämnas ut. Fokus ligger på sexualbrott på nätet, men även fildelare omfattas av ändringen, berättar SvD i en artikel.

Kampen mot

mc-kriminellas

västbärande

Den rättsliga prövningen av om kommuner har rätt att förbjuda så kallade mc-västar fortsätter. Kammarrätten har beslutat pröva Luleå kommuns förbud, och Eskilstuna kommun hoppas att Regeringsrätten ska pröva deras ärende, uppger TT i en notis.

Mc-gängen

sprider sig

Bandidos, Hells Angels och andra kriminella mc-gäng som redan är etablerade i Sverige skaffar sig allt starkare fäste i Europa. Utbredningen sker framför allt i Östeuropa och Turkiet, skriver TT i en lång och faktafylld artikel.

Hela polisstyrkan flydde

efter attack på station

I Los Ramones i norra Mexiko har hela polisstyrkan sagt upp sig efter en attack från misstänkta knarkhandlare, meddelar lokala myndigheter enligt latinamerikanska medier som förmedlats i en notis från TT-Reuters-AFP. Över 1.000 tomhylsor har hittats vid polishuset i Los Ramones, några mil öster om Monterrey, sedan byggnaden natten till i tisdags utsatts för en attack med skjutvapen och granater. Efter händelsen rapporteras alla polisanställda, drygt tio personer, i samhället ha flytt.

Frågan om samtycke

upp i utredning

”Sexuellt övergrepp”

föreslås bli nytt brott

Utredningen har haft i uppdrag att dels utvärdera tillämpningen av 2005 års sexualbrottsreform, dels utreda och ta ställning till om det nuvarande kravet på tvång som grund för straffansvar för våldtäkt bör ersättas med ett krav på bristande samtycke, samt att analysera frågan om Sveriges tillträde till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och vilka lagändringar som i så fall kan krävas.

Utredningen föreslår flera förändringar i sexualbrottslagstiftningen, bland annat att:

- våldtäktsbestämmelsen utvidgas så att fler fall av sexuella utnyttjanden blir att bedöma som våldtäkt,

- ett helt nytt och samtyckesbaserat brott - sexuellt övergrepp - införs,

- tillämpningsområdet för bestämmelsen om våldtäkt mot barn utvidgas,

- straffskalorna för sexuellt utnyttjande av barn och grovt sexuellt övergrepp mot barn skärps,
 
- bestämmelsen om sexuellt ofredande utvidgas.

Zethraeus kvar

i fängelse

Stureplansmördaren Tommy Zethraeus får avslag på sin begäran om tidsbestämt straff, beslutar Örebro tingsrätt Det berättar TT i en notis.

STUREPLANSMORDEN

Tommy Zethraeus dömdes 1995 till livstids fängelse för att han i december 1994 sköt ihjäl fyra personer utanför restaurangen Sturecompagniet vid Stureplan i Stockholm.

Svea hovrätt fann det klart att Zethraeus sköt 20 skott med avsikt att döda. Zethraeus dömdes av Svea hovrätt för alla fyra morden och för ett antal mordförsök. Högsta domstolen valde att inte ompröva hans dom.
Han har även dömts för att ha organiserat grov brottslighet inifrån fängelset Hall.

Jur dr Mårten Schultz skriver i ett inlägg i AB att mördare straffas för att de förtjänar det.

Färre arbetsplatser

inspekteras

Arbetsmiljöverket har skurit ned på personalen och det leder till mindre tid för att göra inspektioner på arbetsplatserna. Enligt Ekot har yrkesinspektörerna sedan 2006 tvingats dra in på vart fjärde besök. Under den tiden har anslagen skurits ned med 30 procent, vilket leder till hårda prioriteringar.

- Ska man gå på ett takarbete, fallrisk, det är en omedelbar fara, eller ska man gå dit man misstänker att man står och jobbar i asbest. Vad är värst av det? De här prioriteringarna är något man tvingas jobba med hela tiden, säger Stefan Stjernfeldt, inspektör vid Arbetsmiljöverket, till Ekot.



BOKTIPS:

Mordgåtan

Olof Palme

Mordgåtan Olof Palme är en bok om ett brott, om lögner och maktutövning. Och om vad som blivit världens största mordutredning. Gunnar Wall skildrar en mordutredning fylld av intriger, konflikter och påtryckningar utifrån. Läs en kort presentation av bokens innehåll.

Erkännande och verkställighet

av beslut om förverkande

inom Europeiska unionen

Den 6 oktober 2006 antogs ett  rambeslut om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande. Antagandet skedde efter det att riksdagen godkänt ett utkast till rambeslut.

I lagrådsremissen lämnas förslag till den lagstiftning som krävs för att genomföra rambeslutet i Sverige. Det föreslås att det införs en särskild lag om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen.

De nya bestämmelserna omfattar situationer såväl när svenska förverkandebeslut sänds över till en annan medlemsstat för verkställighet där, som när utländska förverkandebeslut sänds över till Sverige från en annan medlemsstat för verkställighet här.

Med beslut om förverkande avses beslut som syftar till att förverka såväl hjälpmedel vid brott som utbyte av brott. Vidare omfattas vissa beslut om förverkande som baserar sig på bestämmelser om utökade möjligheter till förverkande.

Läkare jobbade

29 dygn i sträck

Sveriges läkarförbund riktar skarp kritik mot Visby lasarett för personalens arbetstider. En överläkare uppger för Gotlands Tidningar att han arbetat 14 dygn i sträck och att en kollega tjänstgjorde under 29 dygn i sträck under sommaren. Det medför risker för patienternas säkerhet. Man kan också notera att läkare tydligen inte har kollektivavtal som styrs av de EU-bestämmelser om arbetspassens längd och tid mellan passen som tynger vårt avtal ATA/Polis. Det finns ingen rättvisa i världen.

Regskylt får

inte vara DUM

Transportstyrelsen har gått över vilka bokstavskombinationer som är okej att ha på registreringsskyltar. DYR och REA anses nu kunna godkännas medan sådant som DUM, NYP och LSD, anspelningar på kränkande tillmälen, sex och droger, är förbjudet.

- Vi bedömer att den revidering vi nu gjort ger en mer enhetlig och konsekvent hållning i frågan om vilka bokstavskombinationer som bör vara undantagna och varför, säger Mikael Andersson, pressansvarig för trafikregistret på Transportstyrelsen, till SR Östergötland.

Fartkameror

minskar

trafikdöd

Nu finns svart på vitt på att fartkameror minskar antalet döda och skadade i trafiken.

Australiska forskare har granskat 35 vetenskapliga studier i ämnet och deras slutsatser är tydliga: På vägsträckor med fartkameror sjönk hastigheterna, antalet trafikolyckor minskade, dödssiffrorna sjönk, antalet skadade minskade och färre ådrog sig allvarliga skador, skriver TT i en notis.

Tidningen Svensk Polis

stoppade islam-artikel

Tidningen Svensk Polis kontaktade Mattias Gardell för en krönika på temat islamofobi. Texten togs emot med entusiasm, layoutades och var färdig för tryck, när den plötsligt lyftes ut av ansvarig utgivare Anders Hagquist, med motiveringen: ”Svensk Polis är en personaltidning som ska spegla polisarbetet och innehålla texter som är till praktisk nytta för de anställda i deras arbete. Allt i enlighet med det uppdrag Polisen har. Din text var intressant, men just Svensk Polis är inte rätt forum”. Det här skriver AB som dock inte vill undanhålla poliser Gardells inlägg som publiceras i sin helhet.

Bra läsning för den

som har tålamod

och verkligen är

intresserad av

tryckfrihet

Ny yttrandefrihetsgrundlag? Yttrandefrihetskommittén presenterar tre modeller:

Ska journalistiska, litterära och konstnärliga yttranden ha ett bättre grundlagsskydd än andra? Eller ska yttranden från massmedieföretagen särbehandlas? Eller sådana yttranden som någon tydligt tar ansvar för?

Yttrandefrihetskommittén har nyligen överlämnat ett debattbetänkande till justitieminister Beatrice Ask med tre modeller för hur yttrandefriheten skulle kunna regleras i ett ständigt föränderligt medielandskap.

Yttrandefrihetskommittén är en parlamentariskt sammansatt kommitté som har regeringens uppdrag (Dir. 2008:42) att utreda om Sverige i längden bör behålla en teknikberoende grundlagsreglering av tryck- och yttrandefriheten. Utgångspunkten för arbetet ska vara att yttrandefrihetens så kallade grundbultar som till exempel ensamansvaret och meddelarskyddet ska ligga fast. I uppdraget ingår att analysera de för- och nackdelar som en teknikoberoende reglering kan medföra.

Kommittén har kommit till slutsatsen att en grundlagsreglering som behandlar alla yttranden lika är omöjlig utan en försvagning av yttrandefriheten. Det särskilt starka grundlagsskyddet behöver därför, som i dag, avgränsas.

Kommittén presenterar i betänkandet tre modeller för en framtida reglering som innebär en teknikneutral lösning: Ansvarsmodellen, Verksamhetsmodellen och Ändamålsmodellen. Kommittén tar i betänkandet inte ställning för någon av modellerna.

Gemensamt för alla tre modellerna är att det endast är yttranden som framförs i ett massmedium som omfattas av det särskilt starka grundlagsskyddet, alltså ungefär det skydd som ges i TF och YGL i dag. Massmediekravet är nödvändigt för att tryck- och yttrandefrihetens grundbultar, till exempel meddelarskyddet och ensamansvaret, ska säkerställas.

I begreppet massmedier inkluderas givetvis de traditionella medierna som dagstidningar, böcker och sändningar i radio och tv. Men begreppet fångar också in modernare former för spridande av information och åsikter, som till exempel webbtidningar och bloggar. Det kan även omfatta andra former för masskommunikation som ännu inte sett dagens ljus.

Ansvarsmodellen innebär att en gräns dras mellan yttranden som någon är beredd att ta ansvar för och yttranden där ansvarstagandet är otydligt eller obefintligt. Ansvarstagandet kan ske antingen genom att det finns ett utgivningsbevis, vilket förutsätter att en behörig utgivare har anmälts och godkänts av en myndighet, eller genom att det finns ansvarsuppgifter utsatta i eller på mediet. Med ansvarsuppgifter avses den ansvariges namn och hemvist i Sverige.

Verksamhetsmodellen betonar betydelsen av yrkesmässig framställning och spridning av massmedier. Den tar i första hand sikte på att ge skydd åt den egentliga "mediebranschen". Det motiveras av att den mer professionellt bedrivna medieverksamheten kan sägas ha särskild betydelse för den fria informationsspridningen och åsiktsbildningen. De aktörer som har bedömts särskilt skyddsvärda benämns massmedieföretag. De som inte är massmedieföretag kan få grundlagsskydd genom att i eller på massmediet ange ansvarsuppgifter.

Ändamålsmodellen utgår från ändamålet med yttrandena och ger ett särskilt starkt grundlagsskydd åt yttranden med ett opinionsbildande, journalistiskt, litterärt eller konstnärligt syfte. Denna formulering är i sina huvuddrag hämtad från EU:s dataskyddsdirektiv. Tanken är att modellen ska vara lätt att förena med EU-rättens krav. Meddelarskyddet gäller inte inom modellens hela tillämpningsområde utan för massmedier för vilka det finns en registrerad ansvarig. Censurförbudet å sin sida omfattar alla yttranden i massmedier, alltså inte bara de som har något av de särskilt angivna ändamålen.