Nättidningen som belyser polisernas vardag
Publicerat 2006-04-18 22:51- Jag har länge velat ha en bättre bostad. När jag närmade mig det datum då jag borde få inspektörslön hörde jag mig för på Västerort där jag jobbar, berättar polisassistent Liselotte Andersson på utryckningen för Blåljus. De sa att jag inte skulle oroa mig för det – den högre lönen skulle komma automatiskt. Då slog jag till på en bostad som kostar mig 3000 mer i månaden. Jag tyckte jag kunde våga mig på det när lönen skulle öka med 4000. Nu står jag där med bostaden men utan lönen.
- Får jag inte lönen måste jag göra mig av med bostaden som jag redan lagt ner en hel del på förutom flytten, fortsätter Liselott. Jag är verkligen förbannad på myndigheten som har lurat mig på en lön som det finns ett ännu gällande avtal om.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Liselottes upplevelse visar ännu en gång att poliser har en fast tro på regler och ingångna avtal – så fast att de är beredda bygga sin privatekonomi på den. Det är tydligt att vi får tänka om. I den nya, vackra värld som ledningen presenterar för oss är sådana värderingar förlegade. Behöver någon köras över för att målen ska nås så kommer de att köras över. Ändamålet helgar numera alltid medlen.
----------------------------------------------------------------------
Vara sig själv
”Hej! Är en 39-årig kvinna som precis nyligen sökt till Phs för andra gången. Jag sitter och väntar på att bli kallad till fystesterna (förhoppningsvis). Enligt vad jag förstår så blir man inte kallad en andra gång till lokala polisstationen för samtal och svenskaprov, eftersom man redan klarade av det första gången. Jag vill gärna kommentera en del av inläggen som skrivs här, både negativa och positiva om hela antagnings- förfarandet. Jag har inga akademiska meriter i bagaget, men såväl andra erfarenheter inom bl.a. vård och administration, och har jobbat mycket med människor.
Jag är ju snart 40 så man har ju hunnit samla på sig lite erfarenhet genom åren, vilket borde anses som livserfarenhet om något. Jag inser ju att jag inte har så mycket tid på mig att söka pga min ålder, men skam den som ger sig. Jag tror mycket beror på personens egna inställning och "sunt förnuft". Att inte ge upp om man inte kommer in 1:a, 2:a eller tom. kanske 5:e gången. Jag tror att vill man verkligen något och kämpar på så går det. Inställning och starkt självförtroende kommer man långt med. Jag tänker definitivt inte ge mig utan söka vidare.
Sen är det också tråkigt att läsa att det verkar som en del fuskar på fystesterna, om det nu är sant. Slutligen vill jag dela med mig av vad en ung polistjej i 20-års åldern sa till mig när jag frågade vad man ska lägga vikt vid när man söker utbildningen. Hon sa att man helt klart ska lägga ner mycket tid på det personliga brevet eftersom det är av avgörande vikt. Jag tror dessutom att man ska vara sig själv i alla lägen för är man inte det så lyser det igenom förr eller senare. Lycka till!!
”Elisabeth””
BLÅLJUS KOMMENTAR: Intressanta tankar, Elisabeth. Du måste verkligen vilja bli polis som kämpar så hårt för det. Du måste ju också vara medveten om att du har en del hårda år framför dig om du blir antagen. Skiftestjänsten är tuff redan för 25-30-åringarna och när man hunnit över 40 är natturer ingen dans på rosor. Men allt det där har du förstås tänkt igenom. Vi har ju inga genvägar att erbjuda.
Jag tror du har missförstått det här med fystesterna. Det är ingen som i Blåljus påstått att det fuskats. Däremot har många vittnat om att personer som inte klarat dem helt blivit antagna ändå. Anders Jonsson, utryckningen Södertörn, som är facklig stödperson på Polishögskolan har sagt i Blåljus att han anser att man måste se till helhetsbilden av en sökande. Han menar att en person som fått utmärkta resultat på andra områden inte får fällas av några sekunders miss på löpningen.
Din slutkläm vill jag helhjärtat instämma i när du skriver att man ska vara sig själv och inte försöka förställa sig. Jag har tidigare jobbat mycket med antagningsintervjuer som facklig företrädare. Jag vet inte om man som polis utvecklar ett sjätte sinne för att vädra sig till falskspel. Men jag tycker inte vi hade några svårigheter att se vad som var äkta och vad som inte var det. Säkert blev vi lurade några gånger. Men det kan inte ha varit ofta. Jag har ju haft förmånen att åtminstone delvis följa de ungdomar som jag var med och godkände. Lycka till!
Ӏr du polis
”Var det någon mer än jag som såg Insider på TV3 i torsdags? Programmet handlade om skjutglada poliser. Där medverkade, Aschberg, en polis och någon samhällsvetare av något slag. Tyvärr så kommer jag inte ihåg namn eller titel på denne. Förmodligen för att jag blev så irriterad på honom. Hans uppfattning var att när en polis blev utsatt för våld så kunde det jämstallas med två personer som bestämmer sig för att göra upp med varandra. Alltså samtycke till misshandel. Kontentan blir att du som är polis har indirekt samtyckt till att bli misshandlad i jobbet, bara genom att vara polis.
Han tog också upp att ca 10% av alla åtalade poliser fälls, medan siffran för "vanliga" människor är ca 94%. Undrar vilken värld han lever i egentligen? Han kanske kan börja med att kolla upp anmälningsfrekvensen mot poliser. Om man ska bli dömd, trots att man som polis har rätt enligt lag att använda våld vid vissa situationer, då vet inte jag vart rättssamhället är på väg.
Undrar om han skulle ha samma åsikter efter att ha följt med i en radiobil i ett år eller nåt. Räcker det inte med att man som polis står utanför samhället så till vida att vi sällan får ut tilldömda skadestånd? Plus att gränserna för vad en polis ska tåla vida överstiger gränserna för en vanlig "Svensson"? Undrar vilken sten TV3 vände på för att hitta den där människan?
”Pernilla””
Svenska poliser
BLÅLJUS KOMMENTAR: De behövde nog inte vända länge, tror jag. Medierna har ett pålitligt garde av tyckare kända för att alltid leverera kritiska och negativa påståenden om polisen. Jag ser framför mig hur det på varje samhällsredaktion finns en lista med ett antal akademiska namn som garanterat aldrig ger någon nyanserad och grundligt analyserande syn på polisen. Det är bara att låta fingret följa den här raden av namn och välja ett. De står ALLTID till förfogande och levererar villigt och förutsägbart den för dagen lämpliga fördomen om poliser och polisarbete. I det här fallet var det Håkan Hydén, professor i rättssociologi. Som du själv noterar behöver den omständigheten att man kommer ur den akademiska världen inte alls betyda att man är insiktsfull eller objektiv. En sådan person skulle bara förstöra ett TV-program som det du såg.
Innerst inne vill jag tro att allmänheten genomskådar de här tyckarna. Den omständigheten att de alltid dyker upp och alltid uttalar sig lika förutsägbart borde väcka misstankar.
När det gäller vår skjutning i skarpa lägen räcker det med att ta till sig statistiken. Vi är inte skjutgalna. Vi får en adekvat utbildning idag, som alla poliser vet som jobbat före Sig Sauern. Vi vet idag när vi ska höja beredskapen. På 1960- och 1970-talen fanns inte ens begreppet. Man fick helt lita till sitt eget omdöme när pistolen skulle ur hölstret. Eftersom stor osäkerhet rådde valde de flesta att aldrig dra vapnet. Idag får vi flera gånger årligen öva med vapnet och från hölstrat sitter det skjutklart i handen på mycket kort tid. Anledningen är enkel: de flesta plötsliga, livsfarliga angrepp mot poliser sker från avstånd under åtta meter. Då kan man inte stå och fumla med pickan om man vill komma hem efter passet.
Trots att vapnen med säkerhet är framme oftare än på 1900-talet skjuts det inte alls mer än då. Antalet tillfällen då vapen avlossats ligger stabilt i snitt mellan 20 och 30 PER ÅR i hela Sverige! 2005 var det 18 gånger. Statistiken jag tittat på spänner beträffande antalet skjutningar från 1985 till 2005. Tack, Linda Widmark, på Rikspolisstyrelsen som plockade fram den snabbt åt Blåljus!
Själv har jag på Internet snokat fram statistik från USA:s Justice Department i Washington. I de situationer då amerikansk polis vid tjänsteingripande utövade någon form av våld användes (alltså avlossades, inte bara viftades med) skjutvapen i fem procent av fallen.
Ska vi se till Stockholms län har vi grovt räknat i snitt 70-80 frihetsberövanden per dygn. Runt 25.000 per år. Anta för resonemangets skull att poliserna måste använda visst våld för att genomföra åtgärden i 30 procent av dessa fall – 7.500. Vore vi amerikanska poliser skulle vi avlossa våra tjänstevapen 375 gånger per år – bara i Stockholms län. I stället hade vi 18 skottlossningar i hela Sverige år 2005.
Vår skottlossning resulterar i ytterst få dödsfall. Mellan 1992 och 1998 fick två skjutningar i Sverige under två olika år denna tragiska utgång. 1999 och 2000 var mörka år ur denna synpunkt då tre respektive två dödades. 2001 till 2005 dödades en person per år. Detta inte skrivet för att förringa de dödsfall som trots allt inträffat – ur polisers synpunkt är varje dödsskjutning en för mycket.
Från 1992 till 2005 är det bara ett år då fler än tio personer kom till skada i samband med polisers skjutning i Sverige. Det var 1995 då elva skadades. 2004 var det två och 2005 en i hela landet som skadades.
Att påstå att svensk polis är skjutgalen är inte journalistik. Det är illvillig ryktesspridning – helt i stil med den berörda TV-kanalens övriga intellektuella nivå.
Jag läser i DN att det lutar åt att ingen polis kommer att åtalas för dödsskjutningen av en brasiliansk man i Londons tunnelbana i efterspelet till terrorattackerna i juli 2005.
Enligt en jurist som granskat fallet för åklagarmyndigheten så finns det inte tillräckligt med bevis för att det gjordes åtalbara misstag i samband med att den 27-årige brasilianske elektrikern Jean Charles de Menezes sköts ihjäl av polis på Stockwells T-banestation i södra London den 22 juli förra året, skriver tidningen The Sun.
De Menezes troddes vara terrorist och sköts ihjäl med åtta skott tre veckor efter terrorattackerna mot bussar och tunnelbana då 56 personer dödades och dagen efter ett misslyckat försök att härma attackerna. Londonpolisen hade infört kontroversiell skjut-för-att-döda-policy i jakten på misstänkta terrorbombare. Det visade sig att de Menezes var oskyldig.
- Misstag gjordes, men de var inte tillräckligt allvarliga för att räknas som brottsliga, sade en av The Suns juridiska källor som tillägger: - De poliser som sköt de Menezes handlade på order. De som ledde spaningsarbetet ansåg att de Menezes var misstänkt.
”De blev glada
”Det här kanske kan betecknas som ett påhopp, men jag måste framföra det jag hört.Domstolsverket blev mycket GLADA när Strömberg slutade där. Han försökte med alla medel göra besparingar in i det sista, så till den milda grad att verksamheten blev lidande.Känns det igen?
INGEN person tordes göra något förrän han slutade och det lär väl bli samma sak inom polisen.
Frågan är bara NÄR han får gå, om ALLA håller tyst! Ju längre han får vara kvar, desto längre får verksamheten lida tillsammans med alla poliser!
”Kerry””
----------------------------------------------------------------------
MISSHANDEL UTOMHUS
Enligt färsk brottsstatistik från Brå, Brottsförebyggande rådet, är misshandel utomhus den brottstyp som ökar mest. Det påverkar polisers arbetssituation kraftigt. Tillsammans med ambulanspersonal är det de som möter de skadade offren i den första akuta situationen på brottsplatsen. För poliser i yttre tjänst i Stockholms län är det här ett så gott som dagligt inslag i jobbet. Här kan kunskap rädda liv! Blåljusred läste tidningen ”Vårdguiden” nr 1/06 och hittade nedanstående intervju med rättsläkaren Kari Ormstad. Redaktionen för ”Vårdguiden” har varit vänliga nog att låta Blåljus återge hela artikeln. Vi tackar och bugar.
Hur många knivhugg
I de flesta moderna filmer och dataspel får man intryck av att människans kropp klarar nästan hur mycket stryk som helst, exempelvis upprepade knytnävslag och knivhugg. Att det inte rimmar med verkligheten vet Kari Ormstad, rättsläkare vid medicinska fakulteten på Oslo universitet, som har skrivit en rapport om skadors effekt på kroppen.
– Människan är inte konstruerad för att tåla extrema påfrestningar, säger hon. Vi är visserligen rätt seglivade – annars skulle vi inte fortsatt leva på jorden och tagit kommandot över alla andra arter. Men vi har sårbara områden där även lindrigt våld kan ge livshotande skador.
Huvudet är ett av dessa ställen och här är det tinningen som är extra svag. Bakom och intill tinningen löper en kraftig pulsåder – om den spricker vid slag eller fall samlas blod mellan skallbenet och hårda hjärnhinnan. En blödning här kan snabbt leda till döden.
Opereras man direkt kan man klara sig ganska bra, men oftast märker man själv inte att en blödning uppstått förrän det är för sent. Våra skallben är olika tjocka och de som har tunnare skallben är känsligare för slag än andra. Hjärnans storlek varierar också – dessutom krymper den gradvis med åldern och hos dem som missbrukar alkohol. Sitter hjärnan lösare i huvudet kan den ruckas lättare vid slag och stötar.
– Om hjärnan till följd av slag eller fall slungas mot skallens insida brister blodådrorna som förbinder hjärnans utsida med hårda hjärnhinnans insida. Hos alkoholmissbrukare krävs bara lindrigt våld för att en sådan livshotande blödning ska uppkomma, ibland sålitet att inte ens ett blåmärke syns på hudytan, säger Kari Ormstad.
Blir någon knivstucken kan det vara bra att veta att alla stickskador mellan hals, skuldra och lår, på bålens framsida, baksida och sidor samt i lår och överarmar, kan leda till döden. En stickskada eller en kula från ett skjutvapen i hjärtat dödar praktiskt taget alltid inom några få minuter. Missar förövaren hjärtat och träffar en av de tolv kraftiga pulsådrorna som går på tvären mellan revbenen kan du förblöda inom mindre än en timme. Blodet behöver inte ens rinna ut ur kroppen – samlas det i lungorna pressas de ihop och andningen upphör. Att få ett hårt slag i magen kan spräcka ett organ. Här finns det stor risk att en inre blödning inte upptäcks i tid. Då kan döden komma först efter några dagar.
Halsen är ett av människokroppens mest känsliga områden. Stora blodkärl, nerver och luftvägar skyddas bara av mycket tunna, mjuka delar. Träffas till exempel kärlsystemet med ett vasst föremål är det inte bara förlusten av blod som är farlig, det kan dessutom komma in luft i kärlen. Luften åker vidare och når slutligen hjärtat. Då kan döden vara omedelbar. Träffar en kniv en pulsåder sprutblöder man. Träffar den i struphuvudet eller luftstrupen och blod rinner ned i lungorna ”drunknar” man i sitt eget blod inom några få minuter.
– Halsen är känslig. Alla former av tryck mot halsen kan få dramatiska konsekvenser, säger Kari. Även ett till synes harmlöst och lekfullt halsgrepp kan få allvarliga konsekvenser på insidan.
Skador på benen är inte heller ofarliga. I benen nedanför ljumskarna ligger fingertjocka blodkärl mindre än en centimeter under hudytan. Här kan stora mängder blod samla sig, utan att rinna ut ur såret. Man kan alltså förblöda, fast inuti benet. Att skjuta någon i låret för att skrämmas kan alltså få en dödlig utgång. Med snabb operation kan man rädda livet på många skadade. Problemet är bara att i tid upptäcka hur pass allvarlig en skada är.
– Det är ofta svårt att få folk att sluta slåss – men om man vet något om kroppens sårbarhet kan man åtminstone bli mindre förvånad när det går galet, säger Kari Ormstad.
Text: Pernilla Hjort, återgiven ur ”Vårdguiden” 1/06 med redaktionens tillstånd.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser, viktiga nyheter eller helger kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 18 april 2006 kl 2155. Den uppdateras igen den 21 april.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 19 april 1587 ”sveddes den spanske kungens skägg“ då den brittiske sjöhjälten Francis Drake slog ut den spanska flottan i Cádiz hamn. Drake angrep överraskande med 23 skepp och sänkte ett fyrtiotal spanska.
Den 20 april 1902 utbröt gatukravaller i Stockholm efter ett rösträttsmöte lett av Hjalmar Branting som uppmanade arbetarna att ”med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning”.
Den 21 april 1967 vann Hans Alsér och Kjell Johansson VM-guld i bordtennis.
- Får jag inte lönen måste jag göra mig av med bostaden som jag redan lagt ner en hel del på förutom flytten, fortsätter Liselott. Jag är verkligen förbannad på myndigheten som har lurat mig på en lön som det finns ett ännu gällande avtal om.
BLÅLJUS KOMMENTAR: Liselottes upplevelse visar ännu en gång att poliser har en fast tro på regler och ingångna avtal – så fast att de är beredda bygga sin privatekonomi på den. Det är tydligt att vi får tänka om. I den nya, vackra värld som ledningen presenterar för oss är sådana värderingar förlegade. Behöver någon köras över för att målen ska nås så kommer de att köras över. Ändamålet helgar numera alltid medlen.
----------------------------------------------------------------------
Vara sig själv
går hem bäst
”Hej! Är en 39-årig kvinna som precis nyligen sökt till Phs för andra gången. Jag sitter och väntar på att bli kallad till fystesterna (förhoppningsvis). Enligt vad jag förstår så blir man inte kallad en andra gång till lokala polisstationen för samtal och svenskaprov, eftersom man redan klarade av det första gången. Jag vill gärna kommentera en del av inläggen som skrivs här, både negativa och positiva om hela antagnings- förfarandet. Jag har inga akademiska meriter i bagaget, men såväl andra erfarenheter inom bl.a. vård och administration, och har jobbat mycket med människor.
Jag är ju snart 40 så man har ju hunnit samla på sig lite erfarenhet genom åren, vilket borde anses som livserfarenhet om något. Jag inser ju att jag inte har så mycket tid på mig att söka pga min ålder, men skam den som ger sig. Jag tror mycket beror på personens egna inställning och "sunt förnuft". Att inte ge upp om man inte kommer in 1:a, 2:a eller tom. kanske 5:e gången. Jag tror att vill man verkligen något och kämpar på så går det. Inställning och starkt självförtroende kommer man långt med. Jag tänker definitivt inte ge mig utan söka vidare.
Sen är det också tråkigt att läsa att det verkar som en del fuskar på fystesterna, om det nu är sant. Slutligen vill jag dela med mig av vad en ung polistjej i 20-års åldern sa till mig när jag frågade vad man ska lägga vikt vid när man söker utbildningen. Hon sa att man helt klart ska lägga ner mycket tid på det personliga brevet eftersom det är av avgörande vikt. Jag tror dessutom att man ska vara sig själv i alla lägen för är man inte det så lyser det igenom förr eller senare. Lycka till!!
”Elisabeth””
BLÅLJUS KOMMENTAR: Intressanta tankar, Elisabeth. Du måste verkligen vilja bli polis som kämpar så hårt för det. Du måste ju också vara medveten om att du har en del hårda år framför dig om du blir antagen. Skiftestjänsten är tuff redan för 25-30-åringarna och när man hunnit över 40 är natturer ingen dans på rosor. Men allt det där har du förstås tänkt igenom. Vi har ju inga genvägar att erbjuda.
Jag tror du har missförstått det här med fystesterna. Det är ingen som i Blåljus påstått att det fuskats. Däremot har många vittnat om att personer som inte klarat dem helt blivit antagna ändå. Anders Jonsson, utryckningen Södertörn, som är facklig stödperson på Polishögskolan har sagt i Blåljus att han anser att man måste se till helhetsbilden av en sökande. Han menar att en person som fått utmärkta resultat på andra områden inte får fällas av några sekunders miss på löpningen.
Din slutkläm vill jag helhjärtat instämma i när du skriver att man ska vara sig själv och inte försöka förställa sig. Jag har tidigare jobbat mycket med antagningsintervjuer som facklig företrädare. Jag vet inte om man som polis utvecklar ett sjätte sinne för att vädra sig till falskspel. Men jag tycker inte vi hade några svårigheter att se vad som var äkta och vad som inte var det. Säkert blev vi lurade några gånger. Men det kan inte ha varit ofta. Jag har ju haft förmånen att åtminstone delvis följa de ungdomar som jag var med och godkände. Lycka till!
Ӏr du polis
har du samtyckt
att bli misshandlad”
”Var det någon mer än jag som såg Insider på TV3 i torsdags? Programmet handlade om skjutglada poliser. Där medverkade, Aschberg, en polis och någon samhällsvetare av något slag. Tyvärr så kommer jag inte ihåg namn eller titel på denne. Förmodligen för att jag blev så irriterad på honom. Hans uppfattning var att när en polis blev utsatt för våld så kunde det jämstallas med två personer som bestämmer sig för att göra upp med varandra. Alltså samtycke till misshandel. Kontentan blir att du som är polis har indirekt samtyckt till att bli misshandlad i jobbet, bara genom att vara polis.
Han tog också upp att ca 10% av alla åtalade poliser fälls, medan siffran för "vanliga" människor är ca 94%. Undrar vilken värld han lever i egentligen? Han kanske kan börja med att kolla upp anmälningsfrekvensen mot poliser. Om man ska bli dömd, trots att man som polis har rätt enligt lag att använda våld vid vissa situationer, då vet inte jag vart rättssamhället är på väg.
Undrar om han skulle ha samma åsikter efter att ha följt med i en radiobil i ett år eller nåt. Räcker det inte med att man som polis står utanför samhället så till vida att vi sällan får ut tilldömda skadestånd? Plus att gränserna för vad en polis ska tåla vida överstiger gränserna för en vanlig "Svensson"? Undrar vilken sten TV3 vände på för att hitta den där människan?
”Pernilla””
Svenska poliser
är inte skjutgalna!
BLÅLJUS KOMMENTAR: De behövde nog inte vända länge, tror jag. Medierna har ett pålitligt garde av tyckare kända för att alltid leverera kritiska och negativa påståenden om polisen. Jag ser framför mig hur det på varje samhällsredaktion finns en lista med ett antal akademiska namn som garanterat aldrig ger någon nyanserad och grundligt analyserande syn på polisen. Det är bara att låta fingret följa den här raden av namn och välja ett. De står ALLTID till förfogande och levererar villigt och förutsägbart den för dagen lämpliga fördomen om poliser och polisarbete. I det här fallet var det Håkan Hydén, professor i rättssociologi. Som du själv noterar behöver den omständigheten att man kommer ur den akademiska världen inte alls betyda att man är insiktsfull eller objektiv. En sådan person skulle bara förstöra ett TV-program som det du såg.
Innerst inne vill jag tro att allmänheten genomskådar de här tyckarna. Den omständigheten att de alltid dyker upp och alltid uttalar sig lika förutsägbart borde väcka misstankar.
Livsfarliga angrepp från kort håll
När det gäller vår skjutning i skarpa lägen räcker det med att ta till sig statistiken. Vi är inte skjutgalna. Vi får en adekvat utbildning idag, som alla poliser vet som jobbat före Sig Sauern. Vi vet idag när vi ska höja beredskapen. På 1960- och 1970-talen fanns inte ens begreppet. Man fick helt lita till sitt eget omdöme när pistolen skulle ur hölstret. Eftersom stor osäkerhet rådde valde de flesta att aldrig dra vapnet. Idag får vi flera gånger årligen öva med vapnet och från hölstrat sitter det skjutklart i handen på mycket kort tid. Anledningen är enkel: de flesta plötsliga, livsfarliga angrepp mot poliser sker från avstånd under åtta meter. Då kan man inte stå och fumla med pickan om man vill komma hem efter passet.
Trots att vapnen med säkerhet är framme oftare än på 1900-talet skjuts det inte alls mer än då. Antalet tillfällen då vapen avlossats ligger stabilt i snitt mellan 20 och 30 PER ÅR i hela Sverige! 2005 var det 18 gånger. Statistiken jag tittat på spänner beträffande antalet skjutningar från 1985 till 2005. Tack, Linda Widmark, på Rikspolisstyrelsen som plockade fram den snabbt åt Blåljus!
Ytterst få dödas och skadas
Själv har jag på Internet snokat fram statistik från USA:s Justice Department i Washington. I de situationer då amerikansk polis vid tjänsteingripande utövade någon form av våld användes (alltså avlossades, inte bara viftades med) skjutvapen i fem procent av fallen.
Ska vi se till Stockholms län har vi grovt räknat i snitt 70-80 frihetsberövanden per dygn. Runt 25.000 per år. Anta för resonemangets skull att poliserna måste använda visst våld för att genomföra åtgärden i 30 procent av dessa fall – 7.500. Vore vi amerikanska poliser skulle vi avlossa våra tjänstevapen 375 gånger per år – bara i Stockholms län. I stället hade vi 18 skottlossningar i hela Sverige år 2005.
Vår skottlossning resulterar i ytterst få dödsfall. Mellan 1992 och 1998 fick två skjutningar i Sverige under två olika år denna tragiska utgång. 1999 och 2000 var mörka år ur denna synpunkt då tre respektive två dödades. 2001 till 2005 dödades en person per år. Detta inte skrivet för att förringa de dödsfall som trots allt inträffat – ur polisers synpunkt är varje dödsskjutning en för mycket.
Från 1992 till 2005 är det bara ett år då fler än tio personer kom till skada i samband med polisers skjutning i Sverige. Det var 1995 då elva skadades. 2004 var det två och 2005 en i hela landet som skadades.
Att påstå att svensk polis är skjutgalen är inte journalistik. Det är illvillig ryktesspridning – helt i stil med den berörda TV-kanalens övriga intellektuella nivå.
Troligen inget åtal i London
Jag läser i DN att det lutar åt att ingen polis kommer att åtalas för dödsskjutningen av en brasiliansk man i Londons tunnelbana i efterspelet till terrorattackerna i juli 2005.
Enligt en jurist som granskat fallet för åklagarmyndigheten så finns det inte tillräckligt med bevis för att det gjordes åtalbara misstag i samband med att den 27-årige brasilianske elektrikern Jean Charles de Menezes sköts ihjäl av polis på Stockwells T-banestation i södra London den 22 juli förra året, skriver tidningen The Sun.
De Menezes troddes vara terrorist och sköts ihjäl med åtta skott tre veckor efter terrorattackerna mot bussar och tunnelbana då 56 personer dödades och dagen efter ett misslyckat försök att härma attackerna. Londonpolisen hade infört kontroversiell skjut-för-att-döda-policy i jakten på misstänkta terrorbombare. Det visade sig att de Menezes var oskyldig.
- Misstag gjordes, men de var inte tillräckligt allvarliga för att räknas som brottsliga, sade en av The Suns juridiska källor som tillägger: - De poliser som sköt de Menezes handlade på order. De som ledde spaningsarbetet ansåg att de Menezes var misstänkt.
”De blev glada
när han slutade”
”Det här kanske kan betecknas som ett påhopp, men jag måste framföra det jag hört.Domstolsverket blev mycket GLADA när Strömberg slutade där. Han försökte med alla medel göra besparingar in i det sista, så till den milda grad att verksamheten blev lidande.Känns det igen?
INGEN person tordes göra något förrän han slutade och det lär väl bli samma sak inom polisen.
Frågan är bara NÄR han får gå, om ALLA håller tyst! Ju längre han får vara kvar, desto längre får verksamheten lida tillsammans med alla poliser!
”Kerry””
----------------------------------------------------------------------
MISSHANDEL UTOMHUS
BROTT SOM ÖKAR MEST
Enligt färsk brottsstatistik från Brå, Brottsförebyggande rådet, är misshandel utomhus den brottstyp som ökar mest. Det påverkar polisers arbetssituation kraftigt. Tillsammans med ambulanspersonal är det de som möter de skadade offren i den första akuta situationen på brottsplatsen. För poliser i yttre tjänst i Stockholms län är det här ett så gott som dagligt inslag i jobbet. Här kan kunskap rädda liv! Blåljusred läste tidningen ”Vårdguiden” nr 1/06 och hittade nedanstående intervju med rättsläkaren Kari Ormstad. Redaktionen för ”Vårdguiden” har varit vänliga nog att låta Blåljus återge hela artikeln. Vi tackar och bugar.
Hur många knivhugg
klarar kroppen?
I de flesta moderna filmer och dataspel får man intryck av att människans kropp klarar nästan hur mycket stryk som helst, exempelvis upprepade knytnävslag och knivhugg. Att det inte rimmar med verkligheten vet Kari Ormstad, rättsläkare vid medicinska fakulteten på Oslo universitet, som har skrivit en rapport om skadors effekt på kroppen.
– Människan är inte konstruerad för att tåla extrema påfrestningar, säger hon. Vi är visserligen rätt seglivade – annars skulle vi inte fortsatt leva på jorden och tagit kommandot över alla andra arter. Men vi har sårbara områden där även lindrigt våld kan ge livshotande skador.
Huvudet känsligt
Huvudet är ett av dessa ställen och här är det tinningen som är extra svag. Bakom och intill tinningen löper en kraftig pulsåder – om den spricker vid slag eller fall samlas blod mellan skallbenet och hårda hjärnhinnan. En blödning här kan snabbt leda till döden.
Opereras man direkt kan man klara sig ganska bra, men oftast märker man själv inte att en blödning uppstått förrän det är för sent. Våra skallben är olika tjocka och de som har tunnare skallben är känsligare för slag än andra. Hjärnans storlek varierar också – dessutom krymper den gradvis med åldern och hos dem som missbrukar alkohol. Sitter hjärnan lösare i huvudet kan den ruckas lättare vid slag och stötar.
– Om hjärnan till följd av slag eller fall slungas mot skallens insida brister blodådrorna som förbinder hjärnans utsida med hårda hjärnhinnans insida. Hos alkoholmissbrukare krävs bara lindrigt våld för att en sådan livshotande blödning ska uppkomma, ibland sålitet att inte ens ett blåmärke syns på hudytan, säger Kari Ormstad.
Stickskador
Blir någon knivstucken kan det vara bra att veta att alla stickskador mellan hals, skuldra och lår, på bålens framsida, baksida och sidor samt i lår och överarmar, kan leda till döden. En stickskada eller en kula från ett skjutvapen i hjärtat dödar praktiskt taget alltid inom några få minuter. Missar förövaren hjärtat och träffar en av de tolv kraftiga pulsådrorna som går på tvären mellan revbenen kan du förblöda inom mindre än en timme. Blodet behöver inte ens rinna ut ur kroppen – samlas det i lungorna pressas de ihop och andningen upphör. Att få ett hårt slag i magen kan spräcka ett organ. Här finns det stor risk att en inre blödning inte upptäcks i tid. Då kan döden komma först efter några dagar.
Halsen är ett av människokroppens mest känsliga områden. Stora blodkärl, nerver och luftvägar skyddas bara av mycket tunna, mjuka delar. Träffas till exempel kärlsystemet med ett vasst föremål är det inte bara förlusten av blod som är farlig, det kan dessutom komma in luft i kärlen. Luften åker vidare och når slutligen hjärtat. Då kan döden vara omedelbar. Träffar en kniv en pulsåder sprutblöder man. Träffar den i struphuvudet eller luftstrupen och blod rinner ned i lungorna ”drunknar” man i sitt eget blod inom några få minuter.
– Halsen är känslig. Alla former av tryck mot halsen kan få dramatiska konsekvenser, säger Kari. Även ett till synes harmlöst och lekfullt halsgrepp kan få allvarliga konsekvenser på insidan.
Ben och ljumskar
Skador på benen är inte heller ofarliga. I benen nedanför ljumskarna ligger fingertjocka blodkärl mindre än en centimeter under hudytan. Här kan stora mängder blod samla sig, utan att rinna ut ur såret. Man kan alltså förblöda, fast inuti benet. Att skjuta någon i låret för att skrämmas kan alltså få en dödlig utgång. Med snabb operation kan man rädda livet på många skadade. Problemet är bara att i tid upptäcka hur pass allvarlig en skada är.
– Det är ofta svårt att få folk att sluta slåss – men om man vet något om kroppens sårbarhet kan man åtminstone bli mindre förvånad när det går galet, säger Kari Ormstad.
Text: Pernilla Hjort, återgiven ur ”Vårdguiden” 1/06 med redaktionens tillstånd.
----------------------------------------------------------------------
Blåljus uppdateras normalt var tredje dag. Särskilda händelser, viktiga nyheter eller helger kan bryta den periodiciteten.
HEMSIDAN UPPDATERAD DEN 18 april 2006 kl 2155. Den uppdateras igen den 21 april.
----------------------------------------------------------------------
MINNS DU?
Den 19 april 1587 ”sveddes den spanske kungens skägg“ då den brittiske sjöhjälten Francis Drake slog ut den spanska flottan i Cádiz hamn. Drake angrep överraskande med 23 skepp och sänkte ett fyrtiotal spanska.
Den 20 april 1902 utbröt gatukravaller i Stockholm efter ett rösträttsmöte lett av Hjalmar Branting som uppmanade arbetarna att ”med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning”.
Den 21 april 1967 vann Hans Alsér och Kjell Johansson VM-guld i bordtennis.
Det hände just idag i världshistorien 24 - 31 december
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 december
Det hände just idag i världshistorien den 12 till 18 november
Det hände just i dag i världshistorien periden 5 - 11 november
Det hände just idag i världshistorien under perioden 
Det hände i världshistorien just idag perioden 22 - 28 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 15 till 21 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 8 till 14 oktober
Det hände just idag i världshistorien under perioden 1 till 7 oktober
Det hände just idag i världshistorien perioden 24 till 30 september:
Det hände just idag i världshistorien perioden 17 till 23 september