Publicerat 2017-06-19 09:20

Alla tror att polisen har tillräckliga resurser

SvD fortsätter sin granskning av hur det står till med Polisen i Stockholm - Egentligen. Politiker talar ju varmt om tiotusen nya poliser och massor av miljoner eller miljarder i budgetmedel. Om några år. Då passar SvD på att beskriva hur det ser ut just nu, en hög polischef tar bladet från munnen och säger att det bara är utanför polisen som alla tror att polisen har fått resurser...

I artikeln, som är den mest delade artikeln på SvD det senaste dygnet, beskriver kanslichefen Jan Evensson, som bland annat var biträdande kommederingschef vid terrordådet på Drottninggatan och nu leder den särskilda satsningen mot grova brott i Region Stockholm, hur bilderna av polisverksamheten kan vara så olika. Dels utifrån när politiker beskriver framtida satsningar på polisen som att de skulle göra skillnad idag, dels inifrån där polisen får budgetpengar för att täcka redan uppstådda hål i budgeten.

Tidningen beskriver hur dessa hål uppstått att Rikspolischefen under slutet av  2016 beslutade att använda anslagskrediten. I klarspråk tog han ett lån på 525 miljoner kronor för att inte behöva avskeda de över 1 000 nyanställda civila. Sedan den 7 april i år, några timmar före terrordådet på Drottninggatan, presenterade regeringen en satsning på 700 miljoner kronor till Polismyndigheten i vårändringsbudgeten. Inget sades om att pengarna går till att täcka krediten på 525 miljoner kronor som öronmärktes för civilanställda. Ingångslönen för en civil utredare är runt 10 000 kronor över ingångslönen för en polis.

Jan Evensson konstaterar att polisen i region Stockholm skulle tvingas avskeda kanske 100 utredare för att klara av att hålla sin budget. På liknande sätt är det på andra håll i Sverige. Han beskriver för SvD att risken med politiska utfästelser är att folk kan börja tro att vi har fått resurser. Men de ligger kanske fem, sex eller sju år bort. Vi måste få lokaler, utbildning och rätt folk till polisutbildningen.

Tidningen funderar på hur det hade sett ut om Polismyndigheten hade fått det tillskott på två miljarder som Genomförandekommittén bad regeringen om inför den stora omorganisationen i januari 2015. I stället åtog sig Dan Eliasson uppdraget som Rikspolischef och lovade en Polismyndighet som inte skulle kosta mer pengar. Det är i det sammanhanget värt att påminna om, att det rådde bred politisk enighet mellan Alliansen och de röd-gröna om att inget, var en lagom satsning på polisen vid omorganisationen.

 

Nu börjar räkningarna trilla in. I sitt senaste veckobrev berör Rikspolischefen polisens ekonomiska läge. Han skriver under rubriken "Kämpig ekonomi":

"Tertialdialogerna har också visat att många regioner och avdelningar har det besvärligt med ekonomin. Det här är ett komplicerat läge att hantera. Å ena sidan bygger vi upp ett underskott. Å andra sidan vet vi att de politiska ambitionerna är att polisen ska växa. Vi måste därför hitta en lösning tills vi får besked om våra ekonomiska förutsättningar i regeringens höstbudget som kommer i september. Vi diskuterade även detta vid strategiska ledningsgruppens möte i Göteborg i veckan. Vi beslutade då att vi ska använda delar av anslagskrediten för att klara läget tills dess."

Detta är värt att ha i minnet, när vi kommer till höstens budgetproposition. Frågan är då, hur mycket friska pengar som kommer att sjunka ned i nya budgethål. Eller om regeringen äntligen kommer att amortera av den skuld som uppstod vid underfinansieringen av polisens omorganisation. Det Jan Evensson beskriver är konsekvenser av en snålhet mot polisen, som politiker av skiftande kulörer ägnat sig åt i åratal. Polisförbundet har larmat om detta länge, men ingen har lyssnat, förrän nu...

Tommy Hansson