Publicerat 2015-09-07 09:00

Vad är det värt 2015!?

 

Intresset för de gånger vi poliser lyckas lösa oerhört komplicerade situationer utan tragedi skapar knappast iver på nyhetsredaktionerna. Detta är något som sker dagligen, i det tysta. Vad är det då för syn massmedia förmedlar till våra folkvalda när deras engagemang för att sätta sig in i polisverksamheten kan ifrågasättas.

För vi vet sedan tidigare att det inte är särskilt lönsamt att sälja lösnummer med goda nyheter. Tyvärr innebär det att när en polis tvingas ta till det yttersta våldet, att skjuta, blir det likt en saftig stek för svultna vargar en stor rubrik på löpsedeln. När målet är att sälja tas knappast någon hänsyn till den enskilde polisen eller anseendet för poliser i stort.

 

Mediadrevet och opinionen påverkar således politiker och ledningen i Polismyndigheten, de som inte har någon eller i bästa fall, knapphändig förankring i polisverksamheten. Vad är det då som politiker och andra makthavare utgår ifrån då de dikterar inriktning för våra arbetsvillkor? Utifrån ett polisperspektiv upplevs det som att dessa beslut tas på lösa boliner. Populistiska beslut som saknar stöd hos de som får betala priset.

 

Exempelvis genomgår de nya polisassistenterna en lönedumpning 2015, trots att vi så sent som förra året var överens med arbetsgivaren om en lägsta lönestruktur om 24 500 kronor. Vår nya rikspolischef Dan Eliasson hävdar att det var då och att vi nu har en ny myndighet i och med 1/1 2015. Vad Polisförbundet fick betala för kalaset har inte nämnts vid ett enda tillfälle. Jag kommer osökt att tänka på ordspråket ”Den som ger och tar igen, är tjuvens bäste vän”.

 

”Sänkta krav för att bli polis” (SvD 12 mars 2012)

Vad är det mer media förmedlar? Att vara akademiskt utbildad torde vara en merit för att söka polishögskolan på samma sätt som att ha arbetslivserfarenhet. Konkurrensen att komma in på utbildningen är hård och det finns mängder av skäl att vara kräsen med vilka som blir poliser. Av någon anledning sänktes både behörighetskraven och antagningskraven. ”Vi vill ha ett bredare urval, att många ska känna sig uppmanade och behöriga att söka. Vi jobbar med ständiga förändringar och det vi gör nu är att modernisera urvalsprocessen” sa Kim-Lena Ekvall Svedenblad, då chef för kompetensutvecklingsenheten på Rikspolisstyrelsen. ”Vi ser det inte som att vi sänkt kraven” fortsätter Kim-Lena. Jag undrar då vad det egentligen före detta Rikspolisstyrelsen gör när fyskraven ändras. Tidigare fick män 9 minuter och 30 sekunder på sig att tillryggalägga 2 kilometer, nu har de 10 minuter och 15 sekunder. Kvinnor hade tidigare 10 minuter och nu har också de 10 minuter och 15 sekunder på samma sträcka. Inte för att jag är motståndare till att kvinnor och män måste uppvisa samma prestationer, vi ska klara av att utföra samma arbete, men nog sjutton handlar bara denna förändring om sänkt krav?

 

De som tidigare refuserats intagningen till Polishögskolan på grund av brister i det svenska språket kan ju alltid söka igen, numer behöver du inte uppvisa kunskaper i svenska eller något annat språk heller för den delen.

 

Frågan är om inte detta var ett första steg i riktning mot att nedvärdera yrket polis!?

Polisförbundet har sedan länge drivit frågan att polisutbildningen borde bli en akademisk högskoleutbildning. Tidigare kunde du utbilda dig och bli avlönad under utbildningen. Nu får du både betala för din utbildning men inte tillgodoräkna dig några högskolepoäng, vilket försvårar för den som vill söka andra utbildningar i framtiden. De som från hösten 2015 läser till polis på Umeås universitet ska få sina högskolepoäng, men det återstår att se. Att det finns ytterligare utbildningsorter, Växjö och Stockholm där det inte finns planer på att ge studenterna högskolepoäng för samma utbildningar haltar illa.

 

När du sedan blivit godkänd som polis efter studier och praktik borde det rimligen vara så att alla nyblivna poliser står i samma startgrop. Ingen av dessa individer har någon polisiär erfarenhet och det är ett mycket komplext arbete att lära sig. Som vår före detta rikspolischef Bengt Svenson uttryckte det så är ingen en färdig polis förrän efter fem år i yrket. Polisarbetet är ett lagarbete och att kunna urskilja vem som ska belönas för vilken insats är en omöjlighet innan alla har varit ute i verksamheten och tagit fullt ansvar. Nu ska individuell lön implementeras till vilket pris som helst. 

 

Individuell lön som baseras på tidigare utbildning och erfarenhet? Godtycklighet blir kutym när ingen vet vad som egentligen gäller. 

Jag har aldrig hört talas om en veterinär som blir lönesatt utifrån att han eller hon tidigare arbetat som snickare, inte heller en lärare som får lön utifrån att tidigare arbetat som exempelvis revisor på ett företag. De får lön utifrån erfarenhet och skicklighet i sin profession.

Det råder fullkomlig lomhördhet från ledningshåll när poliser nu höjer sina röster i frustration. På samma sätt som när verksamheten inte är prioriterad ignoreras de som kan yrket och vet att det är så mycket mer värt. Fram till revisionstillfälle tre tjänar i vissa fall polisassistenter mer än erfarna och kompetenta poliser som exempelvis svarar som gruppchef. Hur motiverad är den polisen att fortsätta svara som gruppchef? De nya polisassistenterna som har tidigare yrkeserfarenhet från polisiärt närliggande yrken, såsom anmälningsupptagare, belönas med en ingångslön som i vissa fall ligger över en polis med upp till sex års erfarenhet av yrket. Kan någon förklara logiken i det?

 

För att åter knyta an till media. Allmänheten har trots nyhetsflöde ett högt förtroende för polisen, det har konstaterats i återkommande undersökningar. Kanske för att många som blivit drabbade av brott har fått möta den professionella yrkeskår vi faktiskt är. Föraktet ligger i våra egna led där vi inte anses vara bättre än att släpa fyllon på stan, läs exempelvis Beatrice Asks debattartikel i Expressen 2014-05-05. Känslan av att värderas som en sinnesslö maktmissbrukare är förnedrande men kanske är det den sortens poliser beslutsfattarna vill ha i framtiden.

 

Magnus Persson är ingripandepolis i Lund sedan 2010. Han har haft delansvar som skribent för facebooksidan ”Polisen Lund” sedan 3 år tillbaka där han beskriver polisens vardag. Det handlar om allt från korta operativa inlägg till längre krönikor om det generella arbetet som polis.

 

Magnus förklarade i en intervju att allt arbete med sidan görs på fritiden utan ersättning. Det hänger alltså på enskilda polisers inre driv och engagemang om all det positiva vi gör i verksamheten hamnar i strålkastarljuset eller inte.

 

För en tid sedan lade Magnus ut en text som skapade stort engagemang från allmänheten med fler än 675 000 läsare och nästan 1000 kommentarer (en knapp handfull var negativa). Däremot blev det inte någon större respons från massmedia vilket i sig är anmärkningsvärt.

Avsikten med inlägget var att synliggöra vilka små tidsmarginaler som vi poliser har att fatta på. Den ena situationen är aldrig den andra lik och vi förväntas förutse allt.

 

”En polis åker inte till ett ärende med syfte att skjuta någon. Det handlar ofta om ett ingångsvärde med knapphändig information där situationer uppstår och förändras. Jag menar att här fanns möjligheten att nå ut till allmänheten om hur ett ärende kan se ut och att verkligen förklara hur lite tid som finns för beslutsfattande. Vidare skulle media kunna försöka höja anseendet på svensk polis med tanke på hur mycket bra vi gör.”

Magnus har skrivit ”Att pressas mot det otänkbara” på Polisen Lunds facebooksida som vi publicerat tidigare och som går att läsa här.

 

Han berättade att många kollegor kom fram till honom när han avrapporterade ärendet och berömde honom för hans insats, bland annat ett yttre befäl som klappade honom på axeln och sa ”Mycket bra jobbat! Svårare blir det inte…”

 

Vad var det värt 2015?

Thomas Rolén var utsedd som regeringens särskilde utredare gällande omorganisationen. Han konstaterade att det krävdes minst två (2) MILJARDER för ro arbetet i hamn.

Rikspolischef Dan Eliasson säger att omorganisationen inte kommer att kräva EN enda krona. Nu har vi facit då Dan betalar notan genom bland annat lönedumpning, färre lokaler och en slimmad bilpark.

VARFÖR är den individuella lönesättningen så viktig? Så pass viktig att verksamheten är underordnad? Jag har svårt att tro att det handlar om att lyfta polisyrkets anseende. Jag har också svårt att tro att det kommer att gynna verksamheten inom Svensk polis. Kan det vara så Rikspolischef Dan Eliasson, att din bild av poliser präglats av den bild media gärna framställer poliser? Vilken är din drivkraft i din roll som vår arbetsgivarföreträdare? Varför lyssnar du inte till de som kan och varit med tidigare omorganisationer inom polisen? Varför känns det som att du inte litar på den höga kompetens som redan finns?

Du är chef för en myndighet som du med all önskvärd tydlighet ger kalla handen! Kanske skulle du hellre bjuda på ett modernt ledarskap där du får din personal med dig och på så sätt skapar goda förutsättningar för ett medarbetardriv!

För det är när en polis fattar ett beslut om att skjuta eller i värsta fall, släcka en människas liv som det blir omfattande konsekvenser. Massmedia, misstanke om brott, allmänhetens reflektioner, en lång process för den polis som behövde ta det livsavgörande beslutet. Ett tungt ansvar som också borde värderas. Poliser är människor som också har en önskan om att kunna komma hem till sin familj efter ett arbetspass.

 

Det som sker dagligen av poliser i hela riket Sverige är beundransvärt men uppmärksammas inte utan poliser som exempelvis Magnus Persson från Lund. Det är en professionell yrkeskår som under dygnets alla timmar finns där för allmänheten som en del av demokratins yttersta garant.

 

På mindre än en hundradelssekund ska ett beslut fattas som kan ge livslånga verkningar där många med åsikter om ingripandet kommer att göra sin röst hörd. Kritiska röster som kan stöta och blöta förhållandena i evighet, i lugn och ro hemma i soffan.

 

I Polismyndigheten värderas du lägre ju närmare medborgarna du arbetar. Känslan är minst sagt nedslående.

 

Under sommaren har inte media haft så mycket att skriva om polisens arbete.

Som väl är har de tillfällen poliser tvingats använda sitt tjänstevapen inte lett till några dödsfall eller andra allvarliga konsekvenser som givit skäl till kritik.

 

Istället har ledarsidorna i DN och Expressen tagit upp polisers inlägg på sociala medier, särskilt polisens facebooksidor och kritiserat att i ett par av inläggen har poliser beskrivits som människor med känslor. Rubrikerna har varit "Gråtande poliser löser inga brott" och "Gör ditt jobb - kväv din gråt".

 

Den första ledaren tog sin utgångspunkt från en berättelse på just Lundpolisens facebooksida. Det var en trafikkatastrof som berskrevs och hur en ambulanssköterska fick stöd av en polis i sitt svåra uppdrag.

 

 Den andra ledaren kritiserade ett inlägg från Skaraborgs polis om hur poliser sörjde när Lisa Holms kropp anträffades och att flera dagars letande var förgäves.

 

Poliserna borde inte skrivit om sorgen eller det svåra i polisarbete menade ledarskribenterna. Debatten om polisernas framställning av arbetskamraterna som mänskliga, har utgått från en bild av att poliser ska vara kyliga, rationella och undertrycka sina känslor.

 

Therése Johansson

Ledamot i förbundsregion Stockholm

 

En version av ovanstående text har tidigare varit publicerad i tidningen POLISEN.