Visst finns det olika orsaker till att poliser lämnar den nya polismyndigheten och omorganisationsstrulet. Gunnar Appelgren, beskriver vad som fick honom att ta steget till den privata säkerhetssektorn i ett fylligt reportage i Polistidningen.
Gunnar Appelgren har gjort sig känd som en krigare mot olika typer av organiserad
brottslighet och gängbrott. Det började med den särskilda
Gänginsatsen, och har fortsatt med andra och kanske ännu större
utmaningar inom främst Stockholms län. Hans gedigna poliserfarenhet
från ”gatan” i problemområden har gett honom en bra grund att
stå på när han och hans medarbetare angripit även hierarkier
långt ovanför Gatunivån, bland annat i Södertälje. Nu berättar
Gunnar för Polistidningen om varför han bestämt sig för att pröva
vingarna utanför Polismyndigheten.
En ny chefspost på strategisk nivå inom Polismyndigheten inom polisen är inget som lockar Gunnar Appelgren, som föredrar att vara operativ.
– Och den första omgången chefer i den nya organisationen kommer att få ett helvete, säger han till Polistidningen. De kommer antingen må jäkligt dåligt eller upptäcka att hälsan är viktigare. Det är en tankevurpa att inte tillsätta biträdande chefer.
Han beskriver den utveckling av polisverksamheten under sina trettio år som polis:
Sedan Gunnar Appelgren började som polis i Huddinge i södra Stockholm 1986 har mycket förändrats. När han var yttre befäl, runt 1990, fick man i normalfallet ut fem radiobilar. I dag ingår Huddinge tillsammans med bland annat Botkyrka i Södertörn, som ibland har svårt att få ut tre bilar i vanlig linjeverksamhet, berättar han vidare för Polistidningen.
– Jag har ju varit en del av det problemet – att vi plockar folk till olika satsningar som sedan permanentas. Då försvinner det ju folk från den ordinarie verksamheten säger han insiktsfullt.
Blåljus gratulerar Gunnar till det nya arbetet och företaget Seccredo gratulerar vi till värvningen. Sannolikt finns en framtidstro och expansionslust med ekonomiska muskler i säkerhetsbranchen, som vi poliser bara kan drömma om...
Tommy Hansson