Poliser flyr från Polisen

 

– I själva arbetsuppgiften är det ingen skillnad, men organisationsmässigt så är det ännu mera rörigt. Just att ingen vet vad de kommer att få för tjänst sen. Och hur kommer verksamheten se ut? Vad ska vår verksamhet göra? Vad ska vi ha för arbetsuppgifter, hur många ska jobba här? Det är väldigt rörigt och väldigt mycket osäkerhet. Man lovar attpolisen skall komma närmare medborgarna, men det känns inte så, det fattas pengar för att få omorganisationen att fungera som det är tänkt. Det som märkts hittills är snarare nedskärningar av verksamhet.

Bortsett från pensionsavgångar och dödsfall, har andelen poliser som lämnar yrket fördubblats de senaste tio åren, berättar Ekot. 2005 lämnade 85 poliser tjänsten och siffrorna låg på stabila nivåer fram till 2009, därefter ökar andelen stadigt fram till toppåret 2014 då 190 poliser sa upp sig. Och hittills 2015 har 110 poliser lämnat yrket.

 

– Senaste åren skulle jag nog säga att en del av förklaringen ligger i den stora förändring som vi står mitt i nu, säger HR-direktör Kajsa Möller till Ekot. Hon påpekar dock att personalrörligheten är under en procent, vilkelt jämfört med andra yrken är lågt. Det är sunt med en viss personalomsättning. Däremot behöver Polismyndigheten bli bättre på att höra efter varför poliser slutar i yrket, säger hon...

 

 

Blåljus kommentar: Det är så klart bekymmersamt att fler och fler poliser känner att det är omöjligt för dem att fortsätta i yrket. Ändå har omorganisationen inte kommit i skarpt läge än, då alla poliser skall få sina nya placeringar. Om Polismyndigheten är lika okänslig som den varit när det gällt tjänstetillsättningar, delpension, placering av nya polisassistenter eller lönesättning, finns stor risk att det verkligt stora missnöjet kommer i dagen då. Många av de nya poliserna som är antagna i stenhård konkurrens, är konkurrenskraftiga även på den övriga arbetsmarknaden... Problemet blir då de kvarvande polisernas, att försöka räcka till mot en ständligt ökande och allt grövre brottslighet.Polisflykten kommer att belysas även i eftermiddagens Studio Ett.

 

Flera medlemmar har kontaktat polisfacket även i Stockholm med funderingar om sitt yrkesval. Det har handlat om purfärska polisassistenter som fått en lönesättning som känts om en smäll på käften. Det har handlat om nyanställda polisassistenter som förutsätts ta en anställning kanske 60 mil från familj och barn. Det har handlat om äldre polisassistenter som blivit blåsta på sin utvecklig till inpektörer. Det har handlat om poliser i specialfunktioner som nu hamnar på LOPO och som inte räknar med att kunna fortsätta som förut. Det har handlat om äldre, erfarna poliser som begärt deltidspension för att orka några år till, men nekats. Då har valet blivit att gå i förtida pension i stället. Det har handlat om alla de som valt att gå i pension för att slippa allt strul kring omorganisationen. Och, slutligen har det handlat om helt vanliga poliser som tappat tron på arbetsgivaren i största allmänhet, eftersom de upplever att de behandlas som en anonym resurs i stället för en människa. De flesta av dessa är fortfarande kvar och jobbar på och biter ihop, men det har såtts ett frö av misstro. Ett sätt att förebygga polisflykten, vore att lyssna på polisfacket och börja behandla poliserna som människor.

 

Mer om varför poliser lämnar yrket har Polistidningen skrivit om... Hoppas Polismyndigheten läser den...

 

Tommy Hansson