På vissa mindre områden går det att ifrågasätta om samhället lyckats med den grundläggande uppgiften att utöva kontroll i syfte att skapa trygghet. Polis och räddningstjänst möter stenkastning, beskjutna brottsoffer samarbetar inte med polisen och vittnen träder inte fram. Poliser med inblick i dessa områden talar till och med om ett parallellsamhälle där tvistlösning och penningutlåning hanteras vid sidan av Svea rikes lag.
I skuggan av grupperingar och deras utmanande frammarsch sker en parallell utveckling inom organiserad brottslighet. I det tysta registreras eller förvärvas företag som används som brottsverktyg. Ett företag är nödvändigt för att kunna lura till sig de beloppsmässigt största stöden från Bidrags-Sverige i form av till exempel Länsstyrelsens lönegaranti, stöd från Arbetsförmedlingen och assistansersättning från Försäkringskassan. Det handlar om omfattande bidragsbedrägerier som vi beskrivit i Brå-rapporten ”Intyget som dörröppnare till välfärdssystemen”. Företag används också som front för bedrägerier, en brottslighet som kraftigt ökar i kriminalstatistiken."
Blåljus skulle önska att Polisen hade fått tillräckliga resurser att hantera de beskrivna problemen. När polisen lyckas spränga ett nätverk, uppstår som forskarna skriver gigantiska kostnader för rättsväsenden. Men även för polisen, först i utredningsfasen, sedan krävs ofta dessutom bevakning i rättegångar som kan ta flera år. Allt skall tas från polisens budget och från annan polisiär verksamhet, kanske rent av från just den utsatta förorten där polisen skulle behövts för att förebygga framtida brott. Ekvationen är inte helt enkel.
Tommy Hansson