Jimmie Åkesson i Almedalen

Jimmie Åkesson höll sitt första stora tal utanför partikretsen sedan han friskskrevs efter sin sjukdom. Det märktes att det var Sverigedemokraternas dag i Almedalen, Aftonbladet hade en nyhet om att en SD-are varit på semester i tvivelaktigt sällskap, Expressen slog upp att andra (partiet) än researchgruppen granskat SD-mail, och i Dagens Arena hade den förre LO-ekonomen Sandro Scocco räknat ut att migration till Sverige gett en vinst på 900 miljarder kronor (sedan 1950-talet).

Så det fanns förutsättningar att bli lite nervös som talare, särskilt som ljudanläggningen krånglade och samma aktivist som i fjol störde Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen högljutt närmade sig scenen. Även denna gång gjorde Polisen sin plikt och talet kunde genomföras enligt manus.

Innehållet var delvis väldigt likt gårdagens tal, av Ebba Busch Thor. Åkesson gav henne rent av ett erkännande för hennes krav på hårdare tag mot IS-terrorister. Det var den enda politiker från andra partier som han inte var väldigt kritisk mot, särskilt Annie Lööf fick sina fiskar varma. Men han var så klart tvungen att övertrumfa Busch Thors åtgärder och tonfall mot IS, vilket han gjorde genom att citera Olof Palmes uttryck om Franco 1975, ”Satans mördare”. Dessutom kräver Åkesson att terrorister skall kunna fråntas sina svenska medborgarskap.

”Vi kommer att ge Säpo utökade resurser och befogenheter för att övervaka och bekämpa er strid mot demokratin. Vi kommer att se till att det blir olagligt att bege sig till andra länder för att delta i dödande av civila och träning i terrorism. Och vi kommer att verka för att de av er som bryter mot detta förbud och som har dubbla medborgarskap skall få era svenska medborgarskap indragna. Och ni, islamister, som har rest från Sverige och som just nu befinner er i Irak och Syrien, och som har deltagit i mördandet av civila och förföljelserna av kristna:

Stanna där ni är”

Även när det gäller föräldraförsäkringen kunde Åkessons tal lika gärna ha varit Kristdemokratiskt. Dessutom fokuserade han stort på barn- och kvinnofrågor med löften om förbättringar i barnomsorgen, vårdnadsbidrag, fler barnmorskor, bättre möjlighet till graviditetspenning mm. Sannolikt för att lyfta mjuka frågor som förmodas attrahera nya väljargrupper. Däremot nämnde han inget om rättväsendet, försvaret eller ens den sk massinvandringen. Det närmsta han kom var att tala om en ansvarsfull invandringspolitik, och notera att andra partier börjat sända upp testballonger beroende på folkopinionen i frågan.

Det var en Åkesson med väldigt gott självförtroende som talade, vilken nedanstående avsnitt ger uttryck för:

 ”I både Finland och Danmark har parlamentsvalen bjudit på härliga framgångar dels för Sannfinländarna, dels för Dansk Folkeparti. I Finland är utrikesministern numera Sannfinländarnas partiledare.

Det är häftigt!

Lena Mellin på Aftonbladet jämförde det här med att Sveriges utrikesminister skulle heta nåt så vackert Jimmie Åkesson. ”Nej, tror inte det”, skrev hon.

Det tror inte jag heller. Jag tänkte nämligen utse någon annan på den posten den dagen det blir aktuellt…”

Åkesson var noga med att angripa alla övriga partier i Riksdagen, och framställde SD som det enda oppositionsparitet. Han beskrev hur Sverigedemokraterna skall bli Sveriges största parti, något som många kommentatorer såg som ett utslag av hybris. Å andra sidan stod samme Åkesson för ett år sedan i ett 8% parti och förutspådde att hans parti skulle bli det tredje största partiet i valet, vilken en och annan då drog på munnen åt.

Blåljus kommentar: Vi beklagar att Åkesson tappat fokus på polisfrågor, i sin ambition att lyfta mjukare frågor. Även om ökade resurser till SÄPO säkert behövs.

Tommy Hansson