Ebba Busch Thor i Almedalen

Batongpolitik, kallade en politisk kommentator den kursändring som Ebba Busch Thor lade fast i sitt första tal i Almedalen. Det handlade mycket om utländska hot, om försvaret, om familjen, om identitetspolitik, om hårda tag mot terrorism och terrorister. Och lite om polisen.

Ebba Busch Thor höll sitt första tal som partiledare i Almedalen, och gjorde klart och tydligt var Kristdemokraterna hör hemma ideologiskt idag. Från att ha varit ett parti med kristet-sociala utgångspunkter, och en av de främsta företrädarna i svensk politik för den sk snällismen, tog hon upp hårda frågor som Moderaterna ”ägde” en gång i tiden.

Med utgångspunkt från ringmuren i Visby, påminde hon om hur Sverige genom tiderna varit utsatt för hot från utlandet, och hon målade upp en bild av att hoten idag inte är mindre, men annorlunda. Hon ägnade nästan halva talet åt ett brandtal om att Sverige är värt att försvara, mot utländsk aggression, men även mot hot från grupper som IS eller människor i Sverige som vill beskära exempelvis kvinnors rättighet att klä sig eller bete sig som de vill. Mot terroristorganisationer och de som stödjer eller deltar i deras aktiviteter, visade hon en hård linje och menade bland annat att Sverige gott kunde använda JAS-plan mot IS. Dessutom borde terrorister med hemort i Sverige kunna dömas för landsförräderi, enligt henne. En generös migrationspolitik talade Busch Thor för, men samtidigt vill hon avskaffa de permanenta uppehållstillstånd som Sverige är ensamma om att erbjuda syriska migranter, då skulle fler hamna i andra länder och det skulle ”minska Sveriges kostnader och underlätta etableringen för de som kommer hit.”

Den andra halvan av talet, började hon med ett angrepp mot den identitetspolitik som leder till att dela in människor i grupper, där en individ definieras av sin ras, härkomst, kön, funktionsnedsättning etc etc. Hon tog bland annat upp Polisens rekrytering som med det goda uppsåtet att få fler av underrepresenterade grupper i yrket, lett till diskriminering. Hon sade:

”Ett problem är att kvotering är orättvist.  I slutet av maj kunde vi läsa att polisen i praktiken erkänt att man hade diskriminerat på grund av kön och etnicitet. Det var vid antagningen till Polishögskolan 2010. Två tredjedelar av de sökande var män. Männen gjorde bättre ifrån sig i den fysiska testen och på språkprovet. Hälften av platserna gick ändå till kvinnor. De sökande behandlades inte lika. De behandlades inte som personer utan som representanter för en grupp. Det är fel. Kvotering är fel.”

Slutet av talet blev lite mer traditionell kristdemokratisk familjepolitik. Ebba Busch Thor höll fast vid den Kristdemokratiska linjen att försvara familjens roll som fundament i samhället, särskilt ogillade hon att Stefan Löfven vill bestämma hur föräldraledigheten skall fördelas i hennes familj.

En politisk kommenatator, Ewa Stenberg i DN menade att talet var ett utslag av batongpolitik, och att det visar att KD går ut stenhårt för att positionera om sig… Och, visst var Busch Thor tydlig med viljan att sätta stopp för exempelvis terrorism och extremism. Det har gått snart ett år sedan valet, och detta är en annan politik än som fördes under de åtta åren dessförinnan. Frågan är vad KDs kärnväljare tycker om budskapet i andra frågor än familjefrågorna, eller om de är så få, att Busch Thor bestämt sig för att skaffa andra väljare…

Tommy Hansson