Publicerat 2012-10-15 12:30

Dags att syna RPS

Polisförbundet och RPS överlämnade sina yrkanden i RALS 2012-2013 under torsdagen den 11 oktober. Förbundsområde Stockholm reagerar starkt på RPS yrkanden.

Trots att vi har lärt oss att RPS de senaste åren intagit en rigid arbetsgivarroll måste vi erkänna att vi inte i vår vildaste fantasi kunde tro att RPS skulle/kunde/vågade gå så långt i sina yrkande. Yrkandena är förnedrande för medlemmarna och de fackliga organisationerna. Det vittnar också om att RPS inte har någon känsla för polisverksamheten samt visar hur arbetsgivaren ser på sina anställda. Vilka är då de värsta yrkandena från RPS som gjort oss så förvånade eller rättare sagt, sjukt upprörda.

• RPS yrkar att det lägsta löneökningsutrymmet på 2,6 procent som anges i oenighetsparagrafen i det centrala avtalet ska vara det högsta löneutfallet under avtalsrörelsen.

• Inga förhandlingar rörande arbetstidsavtalet ATA/Polis ska överhuvudtaget genomföras under avtalsperioden.

• Löneprinciperna för polisassistenterna i vår polismyndighet ska bort.

• Lönesättande samtal för alla poliser.

• Ingen individuell lönegaranti alls och lönen ska bland annat sättas efter hur många ”pinnar” man levererat.

• Arbetsgivaren ska själv bestämma vilka som innehar en arbetsledande funktion.

• Som avslutning på yrkandena vill RPS gärna ha Polisförbundets hjälp med att sjösätta enmyndighetsorganisationen 2015. Dock vill man parallellt att en ”opartisk” arbetsrättsjurist ska agera utredare/domare rörande hur många fackliga heltider som ska få finnas i den nya organisationen. Det som denna utredare/domare kommer fram till ska parterna blint följa!

RPS vill gärna ha vår hjälp med att införa den nya organisationen och som tack för hjälpen ska de sedan slå ihjäl oss.

Vi hävdar att dessa yrkanden är direkt kontraproduktiva för verksamheten och att det kommer att öka antalet missnöjda medarbetare om de skulle genomföras. Att försöka minska det fackliga inflytandet kommer på sikt drabba våra medlemmar genom ännu större försämringar när det gäller deras arbetsmiljö, arbetstid samt löneutveckling.

Detta är inget RPS behöver reflektera över när det viktigaste är att visa Matte att RPS kan hoppa så högt som hon begär, helst ännu högre. Om det sedan är verksamheten som blir lidande har ingen betydelse. Tanken har aldrig slagit dessa damer och herrar att grundtesen är, om vi trivs på arbetet så gör vi ett bättre jobb. RPS uppfattning tycks vara att eftersom resultatet inte lever upp till Mattes belåtenhet så ska RPS med piska se till att det blir bättre.

Med dessa yrkanden är det uppenbart för alla att RPS vill hamna i en lönenämnd. Dessa välbetalda akademiker har valt att ställa yrkanden som de på förhand visste var helt omöjliga för oss att acceptera.

Mot bakgrund av att det uppenbarligen finns för mycket tid över på RPS, är det anmärkningsvärt att de inte kunde komma med ett verklighetsanpassat yrkande. Om vi hade haft möjlighet skulle vi gärna haft ett yrkande till som gått ut på att parterna gemensamt utsett en annan utredare/domare med ett annat uppdrag. Denna utredare/domare skulle ha som uppgift och gå igenom hur många datasystem och andra tekniska hjälpmedel som gått i graven efter det att RPS lagt ner hundratals miljoner kronor till ingen nytta.

Vidare skulle denna utredare/domare gå igenom RPS förhandlingsorganisation för att avgöra huruvida dessa individer har någon verklighetsanknytning kvar överhuvudtaget. I den rättssakkunniges redogörelse ska det sedan anges exakt hur många förhandlare RPS behöver i framtiden samt vilka kravprofiler dessa ska ha.

Att ledningen på RPS aldrig verkat för att lämna den gamla skolan där de som arbetsgivare fullständigt struntar i vad företrädare för Sveriges Poliser tycker och i bästa fall förhandlar enligt medbestämmandelagen, är inget nytt. För de polismyndigheter som lämnat den världen och använder sig av samverkan istället ser framtiden dyster ut. RPS vill genom sina yrkande få fram en reaktion där vi som part ska känna oss tvingade att säga upp samverkansavtalen. I RPS värld ska nämligen inte samverkan mellan parterna finnas kvar när vi går mot en myndighet. Vad är då bättre än att tvinga fram en reaktion som går i den riktningen. Att inte tro att vi ser igenom detta yrkande säger oss en del om hur de ser på oss som facklig organisation.

Högt i tak?

Att lägga sådana här yrkanden inför den största omorganisationen inom svensk polis sedan 1965 borde oroa länspolismästarna som är direkt ansvariga för verksamheten. Att tro att de skulle ta något ansvar är att ställa för höga krav på dem då de alla sitter i ”örådet” och inte vill vara den första som tvingas lämna den nya organisationen.

Vi känner en stor oro för vad svensk polis är på väg. Piskan viner från RPS och budskapet till våra medlemmar är glasklart. Prata inte med media, prata inte på jobbet heller, jaga pinnar för att möjligen få en löneökning. Till oss i Polisförbundet är budskapet på samma sätt kristallklart. ”Ni tillför inget till verksamheten utan vår önskan är att ni förpassas till rollen som statister och vår högsta önskan är att ingen polis organiserar sig fackligt."

Vår slutsats blir att det är hög tid att syna RPS.