Publicerat 2012-10-18 20:30

Problem från Kiruna till Malmö med att behålla poliserna på gatan

Två olika artiklar beskriver en verklighet som vi mycket väl känner till även från vår egen polismyndighet.

I Sydsvenskan berättas hur en kommendering till Bedrägeriroteln lett till att var tionde polis lämnat den yttre verksamheten för skrivbordstjänster. Detta har så klart märkts ute i verkligheten – eller som en konstapel beskriver sin verklighet för tidningen:

– Arbetet bedrivs i ett rasande tempo, ofta utan möjligheter till uppehåll för måltider eller toalettbesök.

Även cheferna i myndigheten har reagerat på problemet, nu klarar manskapet inte längre av att vidta trygghetsskapande åtgärder eller trafikkontroller i lika stor omfattning som tidigare. Problemet har enligt artikeln samband med att de 50 extra utlovade poliserna till distriktet inte har lett till verklig förstärkning. Det har i o f s kommit ca 50 nya poliser till området de senaste åren, men lika många har gått i pension eller sagt upp sig.

Problemet beskrivs av en chef, som försvarar åtgärden med orden:

–Det blir en dålig ekvation om vi satsar mycket på att jaga kriminella, men inte har tid att utreda dem.

Han uttrycker även den fromma förhoppningen att när punktinsatsen avslutats skall nivåerna av polisnärvaro på gatorna i Malmö återgå till det normala.

I Polistidningen beskrivs situationen i Norrbotten. Där har man tidigare haft ett s k transfersystem, som inneburit att nyanställda poliser fått tjänstgöra på bristorter i inlandet under de första två åren. Detta har ledningen avskaffat, och i stället mot polisfackets inrådan låtit nyanställda välja sin stationeringsort fritt.

Torgny Olofsson, ordförande för Polisförbundet i Norrbotten beskriver för PT vad som ersatt transfersystemet, en ständig rundgång av kommenderingar:

-Det uppstod stora vakanser i Gällivare och Kiruna. Därför externrekryterades tio poliser. De placerades i Luleå, Boden och Piteå och kommenderas vid behov vidare till norra Lappland. Samtidigt uppstod personalbrist på de orter som poliserna togs ifrån. Lösningen blev så kallade ”tillbakaförstärkningar”. Poliserna som kommenderades till Luleå, Boden och Piteå förflyttas tillbaka till sina ursprungliga tjänstgöringsorter. I inlandet uppstår då på nytt en brist och nya kommenderingar görs.

– Metoden är häpnadsväckande ineffektiv. Och tänk vad det kostar med traktamenten, resor och inkvarteringar.

Lösningen som polisfacket föreslår beskriver Torgny så här för PT:
– Grundtanken måste vara att prioritera kärnverksamheten med ingripandepoliser och brottsutredningar. Problemet är att för många poliser slussas vidare till specialisttjänster.

Den operative chefen i Norrbotten, beskriver för PT hur marknadskrafterna påverkar bemanningen i de närmast Klondykeliknande gruvstäderna.

– Får du bra lön i gruvan så lockar givetvis det. Både vi och vården har ett jätteproblem med den konkurrensen.

Ändå tror operative chefen inte att ortstillägg skulle lösa situationen eftersom han anser att det rör sig om för små belopp.

En polisman som kommenderas 20 mil från sin familj i sjudagarsperioder, beskriver sina tankar för tidningen. Han berättar att han under sina två år som Polis inte fått någon löneutveckling. Han sneglar på gruvjobb med 35 000 kronor/månad i lön för dagtidsarbete. Han beskriver att Lärare, sjuksköterskor och poliser blir som en underklass i malmfältsområdena där många gör bra med pengar. Han noterar också att verksamheten blir lidande av flyttkarusellen, genom att rutiner, lokalkännedom mm blir eftersatta.

Blåljus kommentar:

Det är mycket i dessa artiklar som känns igen från Stockholms läns horizont. Framför allt att olika satsningar drar poliser från den yttre verksamheten. Och att ordningspoliser förutsätts ha lokal- och personkännedom vart de än kommenderas. Även den fromma förhoppningen att de efter en tids tjänstgöring bakom ett skrivbord skall resa sig och dra på sig uniformen och gå ut och arbeta på gatorna på helger och nätter känns kusligt välbekant. Som bekant har vi aldrig varit fler poliser än nu. Men ökningen har upphört. Men det har uppenbarligen inte dräneringen av ordningsavdelningarna, någonstans i Sverige. Något annat som känns välbekant är att både fackliga företrädare och poliserna på fältet närmast verkar vara mer bekymrade för arbetsmiljön, verksamheten och dess kostnader, än ledningen verkar vara på sina håll.

Visste Du Att: En mellanstadielärare med 20 års erfarenhet kan i Norrbotten ha en lön om 24 500:- samtidigt som en nyutexaminerad förskollärare i Stockholmsområdet kan få ett jobb på en privat förskola med en lön om 28 500:-

Tommy Hansson